Kärnkraft ger positiv energi i världen

Målet att medeltemperaturen på jorden inte ska öka mer än två grader är tufft. För att klara det måste världens länder kraftigt minska användningen av fossila bränslen som gas, olja och kol och i stället bygga ut fossilfria energikällor.

Alla är eniga om att förnyelsebar energi som exempelvis sol- och vindkraft behöver öka. Problemet är att elproduktionen varierar. Kärnkraft släpper inte heller ut någon koldioxid, och är dessutom en stabil och planerbar energikälla. Det konstaterades under konferensen ”Options for a carbon free electricity generation– Nuclear Energy in a global perspective” som leddes av Svenskt Näringslivs energiexpert Maria Sunér Fleming.

Utbyggnaden av kärnkraft är långsam och dyr idag, något som beror mycket på de olika tillståndsprocesser, regelverk och säkerhetskrav som inte är harmoniserade, enligt Agneta Rising, generaldirektör, World Nuclear Association.

– Inget land har än så länge lyckats åstadkomma et elsystem utan koldioxidutsläpp enbart med förnyelsebara energikällor. Det är kostsamt, oregelbundet och det gör elsystemet instabilt. Kostnader för backup och ökade behov av infrastruktur måste också räknas in, sade hon.

Idag bor två tredjedelar av jordens befolkning i länder som använder kärnkraft. Hälften av jordens befolkning bor dessutom i länder som bygger ut kärnkraften. Tyskland är enda landet som fattat ett politiskt beslut att avveckla kärnkraften helt, konstaterade Agneta Rising.

– Jag skulle dock säga att det är politiska beslut som ligger bakom även stängningen av två reaktorer i Ringhals och två i Oskarshamn.

Många länder, bland annat Kina, Frankrike, Indien, Ryssland och USA ser en utvidgning av kärnkraften som ett sätt att förse världen med energi utan att öka koldioxidnivån. Det konstaterade Hans Blix, emeritus generaldirektör för International Atomic Energy Agency, IAEA.

Han påpekade att skillnaden mellan regeringar och den allmänna uppfattningen är förvirrande. Medan Tyskland, som leds av en kansler utbildad inom kärnfysik och positiv till kärnkraft, stänger fullt fungerande kärnkraftverk öppnar Japan efter Fukushimaolyckan renoverade kärnkraftverk.

– Jag är övertygad om att de flesta länderna i sinom tid kommer att se kärnkraft både som nödvändig och önskvärd för att generera basenergi och för att minska beroendet av fossila bränslen.

Det måste bättre förklaras hur dyrt det är att ersätta kärnkraftreaktorer med förnyelsebara energikällor som sol- och vindkraft, och hur viktig kärnkraften är för att förebygga hotet mot klimatet, ansåg han.

Att över tid visa att kärnkraftverken drivs framgångsrikt och säkert utan några radioaktiva utsläpp, visar på nyttan och är nödvändig för dess acceptans, enligt Hans Blix.

– De rörelser som stöttar åsikten att världen måste gå mot en lägre nivå av koldioxid borde rent logiskt också stötta en ökad användning av kärnkraft. Men i stället har de en närmast religiös övertygelse om att kärnkraften måste avvecklas.

Vicky Bailey, ordförande US Energy Association, konstaterade att synen på kärnkraft är mycket positiv i USA och instämde med Hans Blix, att bästa sättet att se mer kärnkraft i framtiden är att driva befintliga kärnkraftverk på ett säkert sätt och att hantera avfallet ansvarsfullt.

– Förutom de initiala kostnaderna finns det inget som kan konkurrera med kärnkraft. Det tillför ingen koldioxid och är pålitligt. Många andra alternativ kan inte leverera el dygnet runt alla dagar i veckan.

Motståndarna hävdar att kärnkraft inte är ett ekonomiskt alternativ. Med tanke på att andra energikällor är kraftigt subventionerade är det inte överraskande att kärnkraften har svårt att konkurrera, enligt Hans Blix.

– Vi måste titta på vad som är ekonomiskt för samhället, inte bara för konsumenten, och då har jag inga tvivel om att kärnkraft är lönsamt.

Ofta när kärnkraftsfrågan debatteras så vill vissa hålla sig på den tekniska nivån, vissa på den ekonomiska och andra på den känslomässiga, slog Agneta Rising fast.

– Det svårt att kombinera dessa tre men om vi lyckas ger det förtroende och vi kan gå framåt.

Hans Blix ansåg att politiker och forskare har en skyldighet att tänka rationellt och förmedla sin åsikt.

– När det handlar om att välja energisystem för ett land eller för världen, och när vi ser hotet om global uppvärmning och en katastrof mot vår existens, då måste vi tänka rationellt, sade han.