Sveriges inkomstfördelning är mycket jämn

Inkomstfördelningen påverkas av flera faktorer. Skatter och bidrag kan också medföra effekter som jämnar ut fördelningen. Utredningsrapporter från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi har visat att den helt övervägande delen – 82 procent – av de skatter en genomsnittlig person betalar går tillbaka till den som betalar skatten, sett över livscykeln.

En särskild beräkning avseende värnskatten, det vill säga de extra fem procent marginalskatt som höginkomsttagare betalar, visar att statiskt sett har denna skatt ytterst begränsad betydelse för inkomstfördelningen. I tabellen nedan framgår hur Sveriges position skulle förändras i den internationella rankingen över inkomstfördelningen. Som också framgår av tabellen är det tätt mellan länderna kring Sveriges plats i rankingen. Det räcker alltså med mycket små förändringar av Gini-koefficienten för att det ska ske positionsförändringar.

Om värnskatten försvann skulle Sveriges position endast påverkas marginellt; vi skulle flytta två placeringar. Om värnskatten å andra sidan dubblades skulle Sverige bara flytta en placering – och i en extrem situation där värnskatten innebar att den totala marginalskatten vore 100 procent skulle positionen endast påverka ytterligare fyra placeringar.

Mer grundläggande insikter om värnskattens betydelse kan hämtas från de många forskningsrapporter och utredningar som visat att skatten, genom sina negativa snedvridande effekter i ekonomin, är en förlustaffär för staten. Om skatten försvann skulle de positiva effekterna i form av att fler skulle vilja arbeta mer, ta större ansvar, utvecklas i arbetslivet etc. totalt sett innebära att statens skatteintäkter ökade.

OECD-undersökningen som ligger till grund för tabellerna nedan mäter fördelningen av disponibel inkomst per hushåll, det vill säga inkomster efter skatter och bidrag. För att mäta hur jämn eller ojämn en inkomstfördelning är beräknas Gini-koefficienten, som kan variera mellan 0 och 1. En Gini-koefficient på noll innebär att alla hushåll har exakt lika stor inkomst och om koefficienten antar värdet 1 har ett hushåll alla inkomster och övriga hushåll ingen inkomst.

Frågor kring inkomstfördelning och skatte- och bidragssystemen kan analyseras på många olika sätt. En grundläggande fråga är att skilja på absoluta och relativa fördelningsmått. Ett land med högt genomsnittligt välstånd, t.ex. Schweiz eller Japan, kan ha en ojämn inkomstfördelning, där den som relativt sett anses som ”fattig” inom landet ändå har högre inkomst än den som kan anses ”rik” inom ett land med längre genomsnittligt välstånd, t.ex. i Östeuropa.