I en ny rapport gör LO helt orimliga jämförelser med lönerna på 1930-talet. Sedan dess har många yrken försvunnit och andra kommit till. De yrken som finns kvar har praktiskt taget alla förändrats i grunden. Ett arbetaryrke idag är något helt annat än för 80 år sedan. Samma sak gäller för tjänstemän, skriver Edel Karlsson Håål, lönepolitisk expert.
Att idag skilja på arbetare och tjänstemän är för övrigt en grov förenkling som inte speglar dagens arbetsliv. En metallare som blir arbetsledare eller får arbetsuppgifter som betraktas som ”tjänstemannauppgifter” har en lönutveckling som speglar karriären. Men om hon eller han byter fack försvinner man ur ”arbetarstatistiken”. På det viset osynliggörs i LOs löneanalyser både löneutveckling och karriär för en stor grupp människor.
Ett betydande problem på svensk arbetsmarknad är den sammanpressade lönestrukturen. LOs rapport visar att LO-medlemmarnas löner stiger fram till 30 års ålder. Därefter planar de ut och är oförändrade fram till pensionen.
Att alla medarbetare ska kunna utvecklas i sina jobb, oberoende av utbildning eller facklig tillhörighet, är en självklarhet. Lönebildningen på företagen behöver förbättras så att den som gör ett bra jobb kan fortsätta att ha en bra löneutveckling.
Svenskt Näringslivs arbetsgivarorganisationer vill tillsammans med LO-förbunden utveckla den företagsnära lönebildningen. Den skapar förutsättningar en lönekarriär för alla de som utvecklas i sitt yrke. Starkare koppling mellan prestation och lön är viktigt, både för medarbetarna och för företagen.
Vi måste diskutera är hur Sverige ska kunna behålla och utveckla ett starkt företagande som skapar tillväxt, jobb och välfärd. Där är lönebildningen en nyckelfaktor.
Arbetsmarknad