Likvärdighet i den svenska skolan

Syftet med denna rapport är att försöka klargöra betydelsen av en likvärdig skola, hur likvärdighet i skolan mäts, hur likvärdig skolan är och vad som kan stärka likvärdigheten. Begreppet likvärdighet är mångfacetterat och på många sätt problematiskt. Det sker ett antal begreppsförskjutningar när innebörden i begreppet ska mätas, följas upp och senare tolkas. Givet dessa metodologiska svårigheter, vad går då att säga om de sätt som vi mäter och tolkar likvärdigheten idag? Har likvärdigheten förbättrats eller försämrats över tid? Hur ser det ut jämfört med andra länder? Vilka aspekter kan förväntas vara av betydelse för en likvärdig skola?

Valfrihetsreformerna har syftat till att överföra makt över vardagsbesluten från politiker och tjänstemän till enskilda medborgare. I många avseenden har reformerna varit lyckade. Samtidigt saknas ofta i debatten ett helhetsperspektiv kring hur vi på bästa sätt kan utveckla hela välfärden inom ramen för valfrihetsreformerna. Reformerna har inte vårdats tillräckligt väl och skulle i vissa fall behöva vidareutvecklas. Mot bakgrund av detta bedriver Svenskt Näringsliv ett omfattande arbete om hur vi bättre kan säkra att tuffa kvalitetskrav ställs på alla aktörer i välfärden. Förändringar i regelverken är i viss utsträckning nödvändigt men måste i sådana fall grundas på reella problem och stödjas av fakta. Projektet går under namnet Förbättrad Välfärd. Tre rapporter har sedan tidigare publicerats inom ramen för projektet, Etableringshinder i välfärden (juni 2015), Sant och Falskt om företagande i välfärden (augusti 2015) och Jämlik vård och fria vårdval (januari 2016).

Den aktuella rapporten är författad av Ek.dr. David Sundén och Ek. kand. Malin Werin, som också står för slutsatserna. Ett stort tack till Karin Edmark, docent i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI), som har läst och kommenterat ett tidigare utkast av rapporten.

Rapporten inleds med en fristående kommentar från Svenskt Näringsliv. I denna ger Svenskt Näringsliv sin syn på rapportens övergripande slutsatser och resonerar också kring viktiga aspekter för att trygga en kunskapsorienterad och likvärdig skola i framtiden.

Mikael Witterblad, ansvarig för välfärdspolitik och projektledare för Förbättrad Välfärd