Ett växande näringsliv i ett fritt samhälle
Svenskt Näringsliv vill att dagens och morgondagens företag ska ha de bästa förutsättningarna att starta, driva och utveckla sin verksamhet. Sverige ska ha högre tillväxt än andra länder och det svenska näringslivet ska växa snabbare än globala konkurrenter. Vi ska bli bäst på kunskap och innovation och attrahera fler investeringar. Sverige ska vara en välfungerande marknadsekonomi med goda relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare. Så bygger vi vårt fortsatta välstånd.
Svenskt Näringsliv vill bidra till ett samhälle som fullt ut bygger på principerna om demokrati, rättsstat, äganderätt och näringsfrihet. Det är grunden för en fri företagsamhet som banar väg för ett öppet, hållbart, inkluderande och framgångsrikt samhälle. Ett Sverige som är ännu bättre att leva i, nu och i framtiden.
Sverige har i grunden ett bra utgångsläge med ett näringsliv som i många delar kan konkurrera i absolut framkant. Samtidigt behöver politiken ha ett mycket tydligare fokus på tillväxt.
Läs merTillväxt är motorn som håller igång Sverige
Älskar du levande städer, trygga gator och en bättre välfärd? Då borde du älska tillväxt. Vill du ha mindre koldioxidutsläpp, arbetslöshet och bostadsbrist? Då vill du ha mer tillväxt.
I flera år har Sveriges tillväxt balanserat runt nollstrecket, och när vår ekonomi inte växer kan vi inte genomföra nödvändiga investeringar. För att ekonomin ska börja växa igen behöver våra företag bättre förutsättningar och Sverige behöver ett investeringsklimat som är bättre än i andra länder. Då kan nya jobb skapas och nya satsningar i infrastruktur, försvar och välfärd genomföras.
Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt har gett sig ut i Sverige för att träffa företagen och människorna som får tillväxten att öka.
Lägre och bättre skatter får välståndet att växa
Ibland påstås att lägre skatter skulle leda till sämre välfärd, eller att vi är tvingade att välja mellan en växande ekonomi och minskande utsläpp. Men verkligheten visar att det inte stämmer.
Tillväxthämmande skatter har avskaffats
De senaste 25 åren har skattetrycket i Sverige minskat från nästan 50 procent till ca 41 procent. Flera skatter som hämmat företagande och investeringar, som arvsskatt och gåvoskatt, förmögenhetsskatt och värnskatt, har avskaffats.
Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, ESV, samt egna beräkningar.
* Preliminära värden.
** BNP-prognos bygger på KI:s decemberprognos 2024: KPI-prognos från samma källa. Prognos medelbefolkning avser samma källa och 2023, 2024. Skatteintäktprognos från ESV:s novemberprognos.
Samtidigt har skatteintäkterna ökat…
Under samma period har Sveriges reala skatteintäkter ökat med över 700 miljarder kronor och vår ekonomi har vuxit med över 55 procent.1
Verkligheten visar att det går att kombinera växande skatteintäkter med ett lägre skattetryck. Lägre och bättre utformade skatter kan få välståndet i Sverige att växa snabbare.
Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, ESV, samt egna beräkningar.
* Preliminära värden.
** BNP-prognos bygger på KI:s decemberprognos 2024: KPI-prognos från samma källa. Prognos medelbefolkning avser samma källa och 2023, 2024.Skatteintäktprognos från ESV:s novemberprognos.
… och utsläppen har minskat samtidigt som ekonomin har vuxit
Och samtidigt som vår ekonomi har vuxit, så har CO2-utsläppen minskat.
Mellan år 2000 och 2023 växte den svenska ekonomin med nästan 55 procent samtidigt som koldioxidutsläppen minskade med 35 procent och befolkningen växte med 1,6 miljoner personer.
Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, ESV, samt egna beräkningar.
En agenda för tillväxt
Sverige har visat att ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar går hand i hand och vi har ett fantastiskt utgångsläge, men vi måste öka reformtempot för att inte tappa ledartröjan, säger Marie Trogstam, avdelningschef för hållbarhet och infrastruktur.
Läs merSverige har genomfört flera kloka skattereformer. Men Sverige har fortfarande högre skatter på kapital och arbete jämfört med våra konkurrentländer och här behövs reformer för att stärka Sveriges konkurrenskraft, säger Johan Fall skatteexpert och chef för skatteavdelningen.
Läs merSverige har en stolt tradition som kunskapsnation med utbildning och forskning i världsklass. Men när konkurrensen hårdnar behöver Sverige höja ambitionsnivån, säger Maria Bernhardsen, ansvarig för utbildningsfrågor och kompetensförsörjning.
Läs merVarje timme Sverige jobbar räknas
Sveriges välfärd fungerar tack vare resurserna som våra företag skapar. Utan företag. Ingen välfärd. Och varje timme Sverige jobbar räknas. Det är tack vare de arbetade timmarna, och pengarna de omvandlas till, som vi kan bygga ut välfärden, höja reallönerna, säkra pensionerna, genomföra nödvändiga investeringar och klara klimatet.
I dag har vi lägre årsarbetstid än 22 av EU:s 27 medlemsländer. Om Sverige sänker arbetstiden har vi inte råd att lösa våra största utmaningar.
Årsarbetstid i timmar för anställda (heltid och deltid) delat på 52 veckor, 2023.
Bara 4 EU-länder jobbar mindre än Sverige
En vanlig vecka jobbar svenskar i snitt 38,1 timmar. Omräknat till ett år – med semester, föräldraförsäkring och röda dagar inkluderat – arbetar svenskar 28 timmar per vecka. Bara Tyskland, Österrike, Danmark och Nederländerna har kortare årsarbetstid.
-48 000 kronor
Så mycket sjunker BNP per person om Sverige jobbar mindre
Jobbar vi mindre, får vi mindre gjort
En växande ekonomi är avgörande för att Sverige ska kunna göra nödvändiga investeringar i energi, infrastruktur och klimat. Om arbetstiden minskar krymper ekonomin och därmed möjligheten att lösa våra största utmaningar.
200 000
Om Sverige jobbar mindre minskar resurserna till välfärden motsvarande årslönerna för drygt 200 000 välfärdsmedarbetare. Varje år.
Fem timmar gör stor skillnad i välfärden
En övergång från 40 till 35 timmars arbetsvecka skulle innebära att Sveriges BNP sjunker med 500 miljarder om året, och att resurserna till välfärden minskar med 240 miljarder.
Chefsekonomen slår hål på myterna om förkortad arbetstid Chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt menar att det är dags att bemöta de felaktiga påståendena som dominerar diskussionen om kortad arbetstid. ”Det är tyvärr en debatt som på många sätt drivs av en missvisande och oseriös argumentation”, säger han.
Läs mer