Nästan tre fjärdedelar av Sverige täcks av skog och tillsammans med järn- och kopparmalm var exporten av timmer en viktig anledning till vår starka industriella och ekonomiska utveckling. Idag är Sverige världens fjärde största exportör av massa, papper och sågade trävaror.
Skogen spelar även en stor roll i samhällets omställning till en mer hållbar ekonomi. Skogsmarkerna binder kol vilket är positivt för klimatet. Ett ökat byggande i trä har också stora klimatfördelar då trä kan ersätta ändliga råvaror och minska energianvändning.
Svensk skogsnäring har en samlad positiv klimateffekt om 94 miljoner ton koldioxid varje år.
Under de senaste åren har företagen i skogsindustrin tagit viktiga initiativ inom dessa områden:
Skogsnäringens egna fossila utsläpp motsvarar 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter CO2e/år. Näringens samlade klimateffekt är dock positiv, då de trävaror, fiberbaserade produkter och förnybar energi som industrin förädlar reducerar fossilanvändningen.
Skogen producerar bioenergi som motsvarar 30 procent av energianvändningen i Sverige och en stor del av den används inom de egna industrierna. Samtidigt byggs kolförrådet i skogen ständigt upp, framför allt genom att mängden växande träd ökar. Den totala och positiva klimateffekten av svensk skogsnäring beräknas vara 94 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är mer än dubbelt så högt som Sveriges totala rapporterade utsläpp.3
Skogsindustrin har flera klimatmål – från forskning och innovation till branschens egna arbetssätt samt användningsområden för skogsprodukter. År 2030 ska tre mål nås: 1) marknaden för träprodukter ska öka och minst 50 procent av alla nya bostäder byggs med trästomme, 2) ökade investeringar från näringsliv och samhälle i forskning, innovation och demonstrationsanläggningar, samt 3) inga fossilfria drivmedel används i arbetsmaskiner i skogsindustrin eller i skogsbruket. Utöver detta har skogsnäringen som mål att dess samlade klimatnytta och bidrag till ett fossilfritt samhälle ska öka till år 2045.4