Åtta av tio företag köper arbetsmiljö- och hälsotjänster. Effekterna är stora: bättre arbetsmiljö, bättre psykisk och fysisk hälsa och lägre sjukfrånvaro. Det hävdar såväl fack som arbetsgivare i en färsk undersökning.
Fack och arbetsgivare brukar ha olika ståndpunkt. Men när PTK, LO och Svenskt Näringsliv presenterar en rapport om hur företag använder arbetsmiljö- och hälsotjänster råder en förhärskande samsyn.
Berit Mullerström, LO:s andra vice ordförande, Niklas Hjert, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp och Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson visar upp nöjda miner när resultatet presenteras. Undersökningen ses som ett första steg vad fack och arbetsgivare vill åstadkomma på området.
– Det är första gången som parterna gemensamt gör en sådan här undersökning. Förhoppningen är att resultaten kan inspirera andra. Men jag är lite förvånad, att resultatet är så homogent. Det hade jag inte förväntat mig, säger Peter Jeppsson.
Berit Mullerström gläds åt att företagsrepresentanter och fackliga företrädare är så samstämmiga. Även Niklas Hjert är positiv till samförståndet, samtidigt passar han på att lyfta blicken och titta framåt.
– Det är angeläget att vi jobbar vidare och tittar på det förebyggande arbetet.
I undersökningen intervjuas vd:ar, personal- och administrativa chefer samt fackliga företrädare och skyddsombud, från 1 600 av Svenskt Näringslivs medlemsföretag, om synen på hälsotjänster.
Resultatet är entydigt. Alla företag, oavsett bransch eller storlek, är överens om att arbetsmiljötjänster får positiva effekter. Företag köper såväl hälsofrämjande som förebyggande och rehabiliterande insatser.
Av svaren framgår att åtta av tio företag köper in eller har avtal om tjänster som skapar friskare arbetsplatser. Vanligast är det att satsa på arbetsmiljöutbildningar och första hjälpen. Det anger 86 procent. Hälsokontroller och friskvård, till exempel rökavvänjning, är andra tjänster som ofta används liksom stödsamtal och krishantering.
Värt att notera är också att nästan 60 procent av företagen någon gång vänt sig till privat läkare, sjukgymnast och psykolog och att 42 procent erbjuder medarbetare sjukvård- och/eller rehabiliteringsförsäkring. Resultaten visar också att förtagen tecknar avtal med flera leverantörer, men att företagshälsovården dominerar.
En majoritet av företagen anser att de har nytta av insatserna. 86 procent tycker att de har haft stor eller ganska stor hjälp av de köpta tjänsterna. Men reaktionen ser lite olika ut beroende på företagets storlek. Mest positiva är företag med 250 anställda eller fler. 95 procent anser att de har nytta av tjänsterna. Motsvarande siffra bland företag med 10-49 anställda är 82 procent.
Av svaren framgår också att det inte råder meningsskiljaktigheter mellan fack och företag.
En rad positiva effekter kan skönjas. 44 procent svarar att arbetsmiljön blir bättre, 39 procent hävdar att den fysiska ohälsan inte är lika utbredd och 38 procent kan se en minskad sjukfrånvaro. 19 procent upplever att tjänsterna inte har någon inverkan alls.
I kölvattnet följer snabbare rehabilitering, ökad trygghet för medarbetare, större medvetenhet om fördelarna med hälsa samt att företaget är mer attraktivt.
300 av de tillfrågade anger att de inte har avtal om företagshälsovård eller andra arbetsmiljötjänster.
Främsta skälet är att de inte ha behov av tjänsterna eller att det finns egna interna resurser. Ytterligare anledningar som anges, är att man köper in vid behov, att företaget håller på eller inom en snar framtid ska köpa in tjänster eller att man inte är nöjd med tidigare tjänst.
Arbetsmiljö