"Låt höstbudgeten bli starten för ett långsiktigt reformarbete"

Arbetslösheten i Sverige har fortsatt att stiga under sommaren och är nu den högsta på 22 år. I bara fem andra EU-länder är nu arbetslösheten högre än i Sverige, trots att krisens konsekvenser mildrats genom att över 570 000 anställda beviljats statligt permitteringsstöd. Förhoppningsvis kommer de allra flesta att kunna återvända till jobbet. Men hur det går beror på hur krisen utvecklas och på förutsättningarna för återstarten av Sverige.

Det är uppenbart att pandemins konsekvenser i Sverige förvärras av kända och långsiktiga strukturella problem. Enligt Arbetsförmedlingen har ökningstakten i arbetslösheten börjat avta, men det gäller inte de långtidsarbetslösa. Antalet som varit arbetslösa mer än tolv månader har ökat med 16 procent på ett år och uppgår nu till 165 000 personer.

Även ungdomsarbetslösheten ökar snabbt och är nu nästan trettio procent. I EU har bara Spanien och Grekland idag högre ungdomsarbetslöshet än Sverige och det är bara i Portugal som ungdomsarbetslösheten ökar snabbare. Sveriges oförmåga att skapa jobb åt unga människor slår nu extra hårt.

De som drabbas hårdast av krisen är människor med svag anknytning till arbetsmarknaden och de som redan lever i ett utanförskap. Vår stora utmaning nu är att undvika att arbetslösheten biter sig fast och utanförskapet blir ännu större. Om vi misslyckas blir de långsiktiga ekonomiska och sociala konsekvenserna mycket allvarliga.

Det finns ljuspunkter i både smittspridningen och ekonomin. Men återhämtningen är osäker. Oron för en andra smittovåg är stor, både i Sverige och i många av världens viktigaste ekonomier.

Nu behövs en framgångsrik krispolitik som är både uthållig och flexibel. Svenskt Näringslivs utgångspunkt är att i grunden sunda verksamheter måste få hjälp att övervintra, men att åtgärderna ska avslutas när de inte längre behövs. Svenska företag är vana vid konkurrens och vill bära sina egna kostnader genom sund affärsverksamhet.

Pandemin har också visat på styrkan i det svenska närings- och arbetslivet. Omställningen till nya förhållanden har gått fort. Medarbetare och företagare har gjort ovärderliga insatser som räddat verksamheter för framtiden. Tack vare dem står vi nu inför en återstart och inte bara inför en mödosam återuppbyggnad.

Det är en anledning att känna optimism. Det finns en kraft i det svenska samhället och i näringslivet som inte bara tar oss genom den akuta krisen, utan som också pekar mot framtiden. Sverige är ett land med fantastiska företag och företagare. Vi har en framgångsrik start-up scen, en världsledande innovationskraft och en vilja att alltid tävla globalt med de bästa.

Att återstarta Sverige kommer att kräva ett näringsliv som vågar investera och anställa. Det måste vara utgångspunkten i det reformarbete som behöver ta sin början med budgetpropositionen.

Vi måste sikta högre än att bara ta oss tillbaka dit vi var innan pandemin bröt ut. Inte bara för att återhämtningen kommer kräva mer, utan framförallt för att Sveriges företagsklimat och konkurrenskraft redan innan krisen var under svår press.

Nu gäller det att reformera för framtiden. Här är viktiga delar i det arbetet:

1. Inför ett skattestopp

Regeringen bör i samband med budgetpropositionen göra en principdeklaration om att skatterna på arbete och företagande inte kommer att höjas varken denna eller nästa mandatperiod. Den utfästelsen behöver även oppositionen ansluta sig till.

Det innebär att regeringen klart och tydligt avvisar de förslag om återinförda skatter på förmögenheter, arv och investeringar som föreslås av exempelvis den statliga Jämlikhetskommissionen.

Att försämra villkoren för företagande och investeringar skulle slå direkt mot jobbskapandet och därmed mot förutsättningarna att minska den arbetslöshet och det utanförskap som är Sveriges verkligt stora jämlikhetsutmaningar.

2. Öka öppenheten och handeln med omvärlden

Pandemin får aldrig bli en förevändning för att försämra konkurrensen eller öka protektionismen. Det gäller i Sverige och det gäller internationellt. EU-kommissionens uppgift att värna och upprätthålla konkurrensen på den europeiska marknaden har stor betydelse för Europas konkurrenskraft och för det svenska näringslivet. Sverige har en viktig roll att spela för öppenhet både inom EU och gentemot omvärlden.

3. Bekämpa arbetslösheten och stärk kompetensförsörjningen

Drivkrafterna för arbete och stimulanser för att anställa behöver stärkas, inte minst för att minska utanförskap och ungdomsarbetslöshet. Moderniseringen av arbetsmarknaden måste fortsätta. Svenskt Näringslivs ambition är att hitta lösningar i parternas förhandlingar om arbetsrätten.

De viktigaste framtidsinvesteringarna behövs i utbildningssektorn. Utanförskapet kan bara brytas om vi har en fungerande skola. Och Sveriges konkurrenskraft kan bara säkras om vår högre utbildning och forskning håller högsta internationella klass.

Företagen både kan och vill vara motorn för att ta oss ur krisen i pandemins spår och möjliggöra en starkare och växande ekonomi där fler jobb skapas. Men det förutsätter en klok och uthållig politik. Låt därför budgetpropositionen bli startpunkten där det kortsiktiga krisarbetet på allvar växlas över i ett långsiktigt återhämtnings- och reformarbete. Möjligheterna finns. Låt oss nu ta till vara på dem.

Tillsammans kan vi återstarta Sverige.

Läs debattartikeln i Dagens Industri