Massarbetslöshet dyrare än effektiva krisåtgärder

Hela världen och Sverige lider stor skada av Coronapandemin. Liv har släckts och människor har mist anhöriga. Många har förlorat jobbet och företagare har fått se sitt livsverk gå under. Alla har drabbats, om än på olika sätt och i olika grad.

I krisen visas också prov på sammanhållning. Människor hjälper sina grannar. Företag ställer upp för varandra och för sjukvården. Kunder och medarbetare stöttar sina företag. Vi påminns alla om vikten av förstklassig vård och omsorg.

Ingen av oss vet idag hur länge pandemin kommer att pågå. Vi måste lita på sakkunskapen och på de råd och förhållningsregler som ges.

Ingen vet heller hur stora skadorna på ekonomi, jobb och näringsliv blir i pandemins spår. Det påverkas i hög grad av inriktningen och omfattningen på de åtgärder som regering och riksdag genomför, samt av hur lång tid det tar att få kontroll över smittspridningen, i Sverige och globalt.

Uppenbar fara för massarbetslöshet

Men vi vet att detta är en av de mest dramatiska försämringarna av ekonomi och sysselsättning Sverige någonsin har upplevt. Det finns en uppenbar fara för massarbetslöshet.

En erfarenhet av tidigare kriser är att det tar lång tid att komma tillbaka till en normal sysselsättningsnivå när arbetslösheten har stigit kraftigt.

Det är tyvärr inte osannolikt att arbetslösheten – trots de redan aviserade krisåtgärderna – ökar till hela 15 procent. I så fall väntar en mycket lång och svår återhämtning. Baserat på erfarenhet från 90-talskrisen kan det komma att ta fem år att komma tillbaka till 7 procents arbetslöshet.

Om andelen arbetslösa ökar till 15 procent så kan den statliga kostnaden för arbetslösheten bedömas bli upp till 870–900 miljarder sammanlagt under de kommande fem åren. Kostnaden består av transfereringar och bortfall av skatteintäkter. Kostnaden är som högst första året och avtar i takt med att en återanpassning sker till den svenska relativt höga jämviktsarbetslösheten.

Till det kommer stora kostnader för andra aktörer än staten, framför allt förstås för alla de enskilda människor som drabbas. En så hög arbetslöshet får dessutom en lång rad negativa effekter på hela samhället.

Därför är det nu helt avgörande att vi lyckas undvika massarbetslöshet. Det klarar vi bara om företagen finns kvar efter krisens akuta fas.

Vad vi gör påverkar vårt välstånd under lång tid

De insatser som regering och samarbetspartierna hittills enats om är bra – men de räcker inte. Att inte göra mer nu kommer att leda till långt större kostnader för hela samhället framöver. Den insikten har fått andra länder att göra betydligt större insatser för att rädda sina företag. Danmark och Norge är två exempel som regeringen borde inspireras av.

Vad vi gör i den akuta krisen kommer att påverka vårt välstånd under lång tid framöver. Många av de företag och jobb som slås ut kommer aldrig tillbaka. Ju fler företag och jobb vi kan övervintra krisen desto snabbare kommer återhämtningen gå.

Ett viktigt redskap vore en effektivare räddningsersättning till företag som tappat en stor del av intäkterna men som har kvar de fasta kostnaderna.

Idag kan de statliga stödåtgärderna som mest uppgå till drygt 30 procent av stilleståndskostnaderna, resten måste betalas av företagen. Med en räddningsersättning av dansk modell skulle ett normalt företag kunna minska sina kostnader med ungefär 75 procent. En sådan åtgärd skulle kunna halvera antalet anställda som riskerar att bli av med jobbet på grund av konkurser. I så fall blir återhämtningen lättare. Vår bedömning är att det med ytterligare åtgärder går att hålla nere arbetslösheten flera procentenheter. Det är bra både för människor och svensk ekonomi. Kostnaden för insatser nu överskrids vida av kostnaderna för att inte sätta in insatserna omgående.

Efter krisen behöver vi göra Sverige starkt igen genom bättre konkurrenskraft, entreprenörskap och återställd framtidstro.

En omställning kan ske över dagen om så behövs

Krisen har tvingat oss alla att agera med snabbhet. Vi har sett att omställning faktiskt kan ske över dagen om så behövs. Den andan kommer vi att ha nytta av när vi ska tackla framtidens utmaningar efter den akuta krisfasen. Det handlar inte minst om hur vi ska klara av en ekonomisk återhämtning, stärka vår internationella konkurrenskraft och rädda klimatet.

Ambitionen måste vara att snabbt återställa det som har gått förlorat, men också att bygga ett ännu starkare och mer hållbart näringsliv än det vi hade före krisen.

Läs debattartikeln i Dagens Industri