2016 drog Svenskt Näringsliv igång projektet "Ett utmanat Sverige". I en serie rapporter presenterades reformförslag inom flera samhällsområden. En första problemanalys diskuterades under ett seminarium.
För att markera avstampet i satsningen Ett utmanat Sverige lanseras en rapport som tydliggör vart Sverige står idag.
– Vi har en stark BNP-tillväxt, förra året låg den på fyra procent. Vi har goda statsfinanser, sysselsättning ökar, arbetslösheten faller långsamt, vi har relativt många företagare och vi ligger relativt sett bra till i välståndsligan, sade Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv och ansvarig för rapporten i samband med rapportsläppet.
Trots att läget ser positivt ut just nu finns problem som kommer att behöva tacklas inom kort.
Projektet Ett utmanat Sverige kommer därför att täcka en rad problemområden. Dessa är konkurrenskraft och välstånd, entreprenörskap och jobbskapande, kunskap och kompetensförsörjning, bostäder och infrastruktur, välfärdens efterfrågan och utbud samt arbetsmarknaden.
Ungefär var fjärde månad kommer en rapport med konkreta reformförslag att släppas.
Under seminariet lyfte Bettina Kashefi bland annat den snabba befolkningsökningen i landet, till följd av flyktingkrisen, som en utmaning som kräver skarpa reformförslag.
– Tittar vi framgent ser vi en snabbt avtagande ökningstakt av BNP per capita. Det är många människor som resurserna ska fördelas emellan. Många av de nyanlända bidrar inte i dagsläget till BNP, sade hon.
Enligt Kashefi leder befolkningstillväxten till utmaningar med att finansiera välfärdssystemet. Om inget görs kommer kommunalskatten att behöva höjas med två kronor, ett helt orimligt scenario enligt Kashefi som pekar på att Sverige redan har ett av världens högsta skattetryck.
– Man måste komma igång med strukturreformer som gör att man kan klara av det här åtagandet.
En väg framåt är att få fler i jobb. Men Kashefi påpekar att det finns en växande klyfta på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda. För inrikes födda ligger arbetslösheten på cirka fyra procent. Motsvarande siffra för utrikes födda är 16 procent.
En del i problematiken är att många av jobben på den svenska arbetsmarknaden kräver lång utbildning. Många personer som kommer till Sverige nu saknar utbildningen som krävs.
Med på seminariet var Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, och han lyfte att en lösning är att utvidga utbildningssystemet. Men enligt Calmfors är det ingen heltäckande lösning.
– Det finns studier som visar att sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda blir mindre om det finns en större andel lågkvalificerade tjänster. Det är därför uppenbart att en strategi för att lösa integrationen på arbetsmarknaden måste innehålla en satsning på enkla jobb, utöver anställningsstöd och utbildning, sade Lars Calmfors.
Ytterligare ett viktigt område som kommer att behandlas är handeln med utlandet, något som historiskt sett gjort Sverige rikt och skapat resurser och välstånd. Men när det kommer till den internationella konkurrenskraften pågår en negativ utveckling.
– Vi ser att vi tappar marknadsandelar i relation till våra viktigaste exportmarknader, säger Bettina Kashefi.
Under 12 av de senaste 16 åren har Sverige tappat marknadsandelar. Samtidigt har industriproduktionen utvecklats sämre än i euroområdet i genomsnitt, visar rapporten.
– Där ser vi att till exempel Tyskland och andra länder inom euroområdet har dragit iväg, säger Kashefi.
När det kommer till svenskarnas entreprenörskap visar rapporten att det finns relativt många företagare i landet. Problemet är att få dem att växa och därmed anställa. Enligt rapporten ligger svenska företag under snittet i det hänseendet.
Ett annat område som dras med stora problem är utbildningsväsendet. Fler och fler går ut grundskolan med ofullständiga betyg och PISA-resultaten har fallit i läsförståelse, matematik och naturvetenskap sedan år 2000. Samtidigt säger en större del av företagen att det är svårt att rekrytera kompetent personal.
– I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät från förra året var det nästan 60 procent som uppgav att det är svårt att hitta folk att anställa, säger Bettina Kashefi.
Med på seminariet var även Martin Hedevåg, chef för taxiföretaget Uber i Sverige. Han instämmer i bilden av att det är svårt att rekrytera i Sverige.
– Om det nu är svårt att rekrytera på den svenska arbetsmarknaden måste vi fråga oss hur vi ska kunna locka till oss spetskompetens från andra länder. Där finns en utmaning i och med den höga marginalskatten, men även med problemen på bostadsmarknaden, sade han.
Lars Calmfors