Hur kan vi sänka etableringsåldern bland högskoleutbildade?
Detta är den sjätte rapporten i serien "Ett Utmanat Sverige" och handlar om ungas etableringsålder. Arbetslivet är viktigt för såväl individen som för staten och samhället. Mängden arbetade timmar styr den enskildes pension och livsinkomst samt statens ekonomi och vårt välstånd mätt som BNP/C. Av dessa skäl finns anledning att lyfta frågan om ungdomars arbetsutbud. Allmänt skjuts ungdomars etablering på arbetsmarknaden framåt i tiden, det gäller särskilt i Sverige. Till en del är det en naturlig utveckling då alltfler utbildar sig allt längre. Men det finns också en förskjutning av yrkeslivets start som är onödig både för individen, för det offentliga och för samhället. En stor del av den problematiken handlar om högskolan.
Svenskt Näringsliv skissar nu på ett reformpaket för att öka genomströmningen i högskolan och på det sättet sänka etableringsåldern på arbetsmarknaden. Rapporten skisserar förslag för att öka direktövergångarna från gymnasiet till högskolan, för att fler skal bli klara i tid och för att färre skall välja fel utbildningar till liten nytta för den enskilde och för samhället.
