Tillväxttoppen är passerad

Enligt prognosen växer BNP med 2,4 procent i år, 2,5 procent 2018 och 2,0 procent 2019. Att välståndet inte ökar i motsvarande takt beror på att befolkningsökningen varit mycket snabb. BNP per capita för åren 2006 – 2019 väntas växa långsammare än under 1971-1990, en svag period i svensk ekonomi. Vid internationella jämförelser behöver man i allt högre grad ta hänsyn till hur BNP per capita utvecklas.

Liksom vid den förra prognosen bedöms den goda internationella konjunkturen i kombination med fortsatt svag krona vara nyckelfaktorer bakom BNP-tillväxten. Exporten blir ett draglok i ekonomin samtidigt som den inhemska efterfrågan bidrar mindre. Den svagare inhemska efterfrågan beror på minskad tillväxt i privat konsumtion, bland annat drivet av ökat försiktighetssparande, och lägre bygginvesteringar när bostadsmarknaden mattas av.

I genomsnitt utvecklas arbetsmarknaden relativt positivt. Arbetslösheten beräknas fortsätta att minska långsamt till 6,6 procent i år, 6,3 procent 2018 och 6,2 procent 2019.

– Men bakom de genomsnittliga siffrorna för arbetsmarknaden finns en mycket problematisk situation för grupper som riskerar att hamna utanför. Därför brådskar det med strukturreformer, säger Bettina Kashefi, chefekonom.

Arbetslösheten för inrikes födda är 4,4 procent samtidigt som den för utrikes födda är 16 procent. Det finns dessutom betydande matchningsproblem, allt fler företag har svårt att hitta arbetskraft och ett ökande antal vakanser.

Rapporten innehåller en fördjupning om bostadssektorn. Slutsatsen är att de makroekonomiska riskerna kopplade till bostadssektorn har ökat som en följd av snabbt stigande priser och ökande skuldsättning. Risken för en bostadskrasch bedöms dock som relativt liten.

– Självklart finns risker, men trots allt ser förutsättningarna annorlunda ut än på 90-talet. Arbetslösheten sjunker och arbetslöshetsriskerna är fortsatt låga. Samtidigt förbättras den internationella konjunkturen, säger Bettina Kashefi.