Tidpunkten för när en person invandrat till Sverige är ofta avgörande för möjligheterna att lyckas i skolan. I denna rapport har vi undersökt nyinvandrade niondeklassares studieresultat på kommunnivå under läsåren 2014/15–2017/18. Syftet har varit att identifiera framgångsfaktorer som kan leda till bättre studieresultat för nyinvandrade elever. Bland resultaten märks:
• Hur kommuner arbetar med att ta emot nyinvandrade elever är avgörande för elevernas skolresultat och framtid i Sverige. Trots likartade förutsättningar finns det stora skillnader när det gäller de nyinvandrade elevernas skolresultat i olikakommuner. Lokala mål, höga förväntningar och fokus på resultat fortplantar sig och får effekt i organisationen.
• Studieresultaten, mätta som andelen behöriga till yrkesprogram och genomsnittligt meritvärde, skiljer sig markant mellan nyinvandrade och ej nyinvandrade elever.Nyinvandrade elever uppnår märkbart sämre studieresultat än andra elever. Både antalet nyinvandrade elever och studieresultaten inom denna grupp har varierat över tid, men under det senaste läsåret (2017/18) har jämförelsevis goda resultat uppnåtts.
• Skillnader i studieprestationer mellan elevgrupperna återfinns i samtliga svenska län. Nyinvandrade elever uppnår dock relativt goda resultat i kommuner med storstadsprägel. Vissa kommuner utmärker sig genom att nyinvandrade elever presterat väl både över tid och under det senaste läsåret (2017/18) avseende både meritvärden och behörighet till yrkesprogram: Vallentuna, Flen, Södertälje, Skurup, Sunne, Kiruna samt Tanum.
• Det tycks inte finnas någon korrelation mellan satsade medel och skolresultat. Utökade resurser är ingen snabb lösning – det avgörande är hur resurserna används.
• Det är av stor vikt att gå vidare med att undersöka de kritiska framgångsfaktorerna och hur kunskapen om dessa framgångsfaktorer kan spridas snabbare och mer framgångsrikt.