Massiv kritik mot förslaget om flygskatt

Den 1 mars gick remisstiden för förslaget om en svensk flygskatt ut. Den stora skörden remisser som lämnats in till Finansdepartementet visar att flygskatten, liksom tidigare vinstförbudet i omsorgen, engagerar näringslivet, myndigheter och politiker runt om i landet: Av de 156 yttranden som tar ställning till förslaget är 126 negativa eller vill skrota förslaget. Bara 30 är positiva eller tillstyrker att skatten införs.

– Nu måste regeringen inse att flygskatten inte är rätt väg, skriver Niklas Nordström, kommunalråd (S) i Luleå och ordförande i branschorganisationen Svenskt Flyg och pekar på att en flygskatt påverkar tillgängligheten och konkurrenskraften i Sverige.

Det faktum att det blir en skatt på avstånden i Sverige, har engagerat de delar av landet som är beroende av goda kommunikationer med i första hand Stockholm.

– Det finns inga transportslag i sydöstra Sverige som kan ersätta flyget. För Blekinge innebär det att vi tillhör de regioner som får betala flygskatten. Vi behöver bättre infrastruktur och andra tillväxtåtgärder som bidrar till att våra företag är konkurrenskraftiga, för att göra de arbetsresor Stockholm som är nödvändiga och för att utveckla besöksnäringen. För Blekinge medför flygskatten att utvecklingskraften i den regionala tillväxtpolitiken minskar, skriver Region Blekinge i sitt remissvar.

Flygbolagen själva är av naturliga skäl de mest kritiska till förslaget eftersom det till stora delar är de som tvingas bära en del av skatten. I den hårda konkurrens som råder inom flyget räknar ingen med att kunna ta ut hela skatten – 80 kronor inrikes- 280 kronor kortare utrikes- och 430 kronor långa utrikesflygningar – på biljetterna. Hälften är mer realistiskt, menar flygbolagen. Det innebär bland annat att Norwegian tvingas stå för cirka 200 miljoner årligen och BRA för cirka 100 miljoner årligen. En kostnad som läggs på en bransch som redan idag arbetar med lövtunna marginaler. Just BRA har av den anledningen beslutat att skjuta på leveransen av 10 beställda och miljöeffektiva jetflygplan som skulle levererats nästa år. De skulle i sig ha minskat utsläppen med närmare 40 procent jämfört med de jetflygplan som idag flyger inrikes i Sverige.

– Vi har helt enkelt inte råd. Det går inte att räkna hem affären ekonomiskt, säger Emma Sandsjö, kommunikationschef på BRA.

Den allvarligaste delen av kritiken handlar om att flygskatten, som beräknas inbringa cirka 1,5 miljarder dels inte är öronmärkt för miljöinvesteringar, dels inte gör någon nämnvärd nytta för miljön. Etthundra av de 126 remissinstanser som avstyrker förslaget pekar på att skatten rent av blir kontraproduktiv. Flyget ingår i EU:s system för utsläppshandel vilket innebär att minskade utsläpp, de få promille det troligen kommer att röra sig om, kan leda till en ökning av utsläppsökning inom EU som helhet. Lika troligt är att fler svenskar kommer att ta bilen istället för att flyga vilket i sig driver upp de miljöfarliga utsläppen.

Branschorganisationen Svenskt Flyg påpekar att alternativet till en skatt inte är ”business as usual”. Flyget ska minska sin klimatpåverkan men det ska ske med åtgärder som verkligen ger resultat. Det kan ske genom ökad användning av biobränsle, investering i ny teknik, bättre användning av flygvägar och liknande insatser.

– Förslaget är verkningslöst ur klimatsynpunkt, och riskerar att få stora negativa effekter för svensk samhällsekonomi. Enligt beräkningar kan upp mot 7 000 jobb hotas samtidigt som den negativa effekten på BNP blir fyra miljarder. Svenskt Flygs ambition är att flyget ska bidra till de offensiva svenska miljö- och klimatmålen. Lyssna på kritiken och skrota flygskatten, säger Niklas Nordström.