Brotten mot företag ökar

Trots att bluffakturorna minskar är det vanligaste brottet som svenska företag utsätts för fortfarande falska fakturor: 61 procent har drabbats under de senaste tre åren. Samtidigt har mer allvarliga typer av brott som stöld, snatteri och inbrott ökat.

– Inbrotten har ökat sedan förra året. I år svarar 23 procent av företagen att de drabbats, mot 18 procent förra året. Skadegörelse har också ökat, från 18 till 25 procent, säger Jonatan Hedin, ansvarig för opinionsanalys.

Siffrorna kommer från Svenskt Näringslivs företagarpanel, där 2 700 företagsledare svarat på frågor om bland annat brottslighet och kriminalitet. Åtta av tio företagsledare svarar att verksamheten utsatts för någon typ av brottslighet under de senaste tre åren.

Värst drabbade är företag inom hotell, handel och restaurang där 86 procent har utsatts för brott. 59 procent har drabbats av stöld och snatteri, 31 procent av skadegörelse och 23 procent har haft inbrott.

– Våra medlemsföretag är hårt drabbade och angreppen ökar, är mitt intryck. Det är framförallt stöldbrott som är det stora bekymret, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Varje år begås cirka två miljoner stöldbrott i svenska butiker, då är stölder som begås av butikspersonal borträknat. Värdet för de stulna varorna uppgår till 4,6 miljarder kronor, enligt Svensk Handels beräkningar. Det ekonomiska avbräcket är ett stort problem, men ännu värre är att brottsligheten försämrar arbetsmiljön för butiksanställda, berättar Per Geijer. Han får medhåll av livsmedelshandlaren Erik Schartau, som driver en ICA-butik i Västerås sedan tolv år tillbaka.

– Vår vardag i butiken har blivit tuffare på senare år. Klimatet i samhället har hårdnat och vi möter dagligen personer som är hotfulla eller påverkade av droger eller alkohol. Det är väldigt svårt att prissätta vad det gör för arbetsmiljön. Vissa anställda påverkas mycket mer negativt än andra, säger Erik Schartau.

Stölder och snatterier hör till vardagen i hans butik, även om han upplever att den är förskonad från organiserad brottslighet. Butiken håller öppet mellan 7-22 varje dag och Erik Schartau kan förstås inte vara på plats hela tiden. För att skapa en trygg arbetsplats satsar han mycket på information och utbildning av personalen samt förebyggande åtgärder som kameraövervakning och kontanthanteringssystem. Han anlitar ett vaktbolag som är med vid öppning och stängning och kan rycka in på kort varsel om något händer.

– Jag har ett stort ansvar som arbetsgivare för att min personal ska uppträda på ett klokt sätt om något händer. Det finns medarbetare som går ut för hårt om de upptäcker ett snatteri, men vår policy är att vi ska vara väldigt försiktiga.

Stödet från polisen är svagt, tycker Erik Schartau. Det kan ta 40 minuter innan polisen kommer och även om personalen lyckats få tag i tjuven kan det vara svårt att hålla kvar personen så länge. Inte minst därför att det innebär en säkerhetsrisk.

– Jag skulle önska att det fanns fler patrullerande poliser. Polisen skulle kunna organisera sig bättre för att vara mer tillgängliga än idag, säger Erik Schartau.

I ett fåtal fall leder polisanmälda stölder till fällande domar där påföljden ofta är dagsböter. Men böterna betalas sällan, så straffen är verkningslösa menar Per Geijer.

– Domstolarna vet att personerna inte kan betala. Det är bara ett spel för gallerierna; om man inte har sanktioner som påverkar de som begått brott kan man lika gärna strunta i det.

– Frustrationen ökar över samhällets oförmåga att ta hand om detta. Många företagare har gett upp, de tror inte längre på rättssystemet. Polisen tror inte heller på systemet – vi ser att polisen lägger ner massor av ärenden som vi vet skulle ha lett till fällande domar, säger Per Geijer.

Läs mer på Svensk Handel.