Den offentliga upphandlingen uppgår uppskattningsvis till cirka 700 miljarder kr; detta motsvarar cirka 17 procent av BNP. Hur dessa pengar spenderas har stor betydelse för företagen, för medborgarna, för myndigheters ekonomi och skattetryck samt för medarbetarna.
Det finns stora möjligheter för myndigheterna att öka nyttan och bedriva verksamhetsutveckling genom offentlig upphandling. Ett strategiskt förhållningssätt till offentlig upphandling är nödvändigt för att åstadkomma större nytta. Den största vinsten av att arbeta strategiskt med upphandling är framför allt att myndigheterna kan öka kostnadseffektiviteten. Myndigheterna kan helt enkelt leverera mer nytta för samma summa skattemedel. Detta kommer att vara särskilt viktigt i takt med att välfärdens finansiering blir en allt större utmaning för kommuner och regioner.
Att höja skatterna har dock många negativa effekter på samhällsekonomin (Konjunkturinstitutet 2019), bl.a. på tillväxten, och är därför inte att föredra. Det finns istället andra källor till finansiering av framtidens välfärd; en av de lägst hängande frukterna är offentlig upphandling.
I denna rapport visar Svensk Näringsliv på ett stort antal problem som är vanligt förekommande och som genererar onödiga kostnader för samhället. Eftersom upphandlingsstatistiken har stora brister kan vi inte bevisa vad effekterna skulle bli om alla myndigheter arbetade strategiskt med inköp. Däremot kan vi genom empiri visa på besparingspotentialen. Den uppgår till uppskattningsvis 5–15 procent beroende på myndighetens grad av inköpsmognad. I kronor och ören handlar det om cirka 70–100 miljarder kronor.