Andelen utrikes födda i arbetsför ålder närmar sig 25 % av befolkningen i arbetsför ålder och motsvarande siffra för personer med utländsk bakgrund närmar sig 30 %. Som allt oftare uppmärksammats har delar av dessa grupper (främst flyktingar från länder med låg HDI) svårt att komma in på arbetsmarknaden.
I en ny rapport görs en simulering som grovt visar att om gapet i sysselsättning 2016 mellan in- och utrikesfödda hade varit hälften så stort hade mängden arbetade timmar i ekonomin ökat med 101 miljoner, BNP hade varit 39 miljarder högre och de offentliga finanserna hade stärkts med 16 miljarder.
I rapporten görs en omfattande empirisk genomgång av de utrikes föddas situation på arbetsmarknaden utifrån mängden arbetade timmar. Jämförelser görs internationellt och historiskt. Rapporten innefattar också en gedigen genomgång av arbetsmarknadsteori som kopplar till de utrikes föddas situation på arbetsmarknaden. En viktig slutsats i rapporten är att det är inträdet på arbetsmarknaden som är det största problemet. Utrikes födda som etablerats på arbetsmarknaden arbetar lika mycket som infödda svenskar.