Vinstbegränsning i välfärden

Vilka är de samhällsekonomiska konsekvenserna av att begränsa välfärdsföretagens vinster? Svenskt Näringsliv har gett docent Henrik Jordahl och ek. doktor David Sundén i uppdrag att söka besvara denna fråga.

I rapporten granskas först de motiv som regeringen angett för Välfärdsutredningens uppdrag att föreslå vinstregleringar för företagen inom välfärdssektorn. Regeringen har angett tre huvudmotiv. - vinstutdelning innebär ett betydande läckage av skattemedel, - välfärdsföretagen gör mycket höga vinster, - vinstsyfte hämmar kvaliteten hos vinstdrivande företag. En slutsats i rapporten är att det så kallade läckaget av skattemedel är försumbart. En vinstreglering kan återföra resurser som högt räknat motsvarar 6 promille av de totala kostnaderna för välfärden, vilket inte kan ha någon betydande påverkan på de tjänster som kommer brukarna till del.

En ytterligare slutsats är att företagen inte gör några övervinster. I rapporten anges att rörelsemarginalen är ett lämpligt mått på detta eftersom det anger välfärdsföretagens överskott i förhållande till vad de tilldelas i skattemedel, det vill säga det mäter hur mycket som kan tänkas läcka ut ur välfärden. Den genomsnittliga rörelsemarginalen ligger på cirka 6 procent, vilket är i paritet med jämförbara branscher. I rapporten görs också bedömningen att företagens vinst inte går ut över tjänsternas kvalitet. Det finns inga empiriska belägg för att så skulle ske på ett systematiskt sätt. I rapporten visas också att de mest lönsamma företagen inom äldreomsorgen levererar minst lika hög kvalitet som mindre lönsamma företag.

Välfärdsutredningens utgångspunkter avfärdas därför som falska. I rapporten görs också en bedömning av de samhällsekonomiska effekterna av en vinstreglering. En trolig följd av en vinstreglering är att företagens kostnader av engångskaraktär kan bedömas öka. En annan konsekvens är att kostnadseffektiviteten minskar. Dessutom kan investeringar och nyföretagande bedömas minska genom ett politiskt satt vinsttak.

Mot bakgrund av att antalet äldre som ska dela på de offentliga välfärdsresurserna blir allt fler är det enligt rapporten angeläget att öka produktiviteten i välfärdssektorn. Försämrade drivkrafter för nyföretagande, investeringar, produktivitet och kostnadseffektivitet är därmed fel väg att gå.

Anders Morin Svenskt Näringsliv Ansvarig Välfärdspolitik