Handelns historia och inverkan på välstånd – från antiken till modern tid

Handelns rötter kan spåras tusentals år tillbaka i tiden, långt före de moderna nationernas framväxt. Redan i antikens civilisationer som Babylon och Assyrien var handel en viktig del av samhällslivet, där marknadsmekanismer och komplexa handelsnätverk sträckte sig över stora delar av den kända världen. Dessa tidiga handelsformer lade grunden för det ekonomiska utbytet som idag binder samman världen.

I Sverige markerade mitten av 1800-talet en vändpunkt. Fram tills dess hade välståndet ökat marginellt. Över en 500-årsperiod ökade den genomsnittliga levnadsstandarden endast med 21 procent. Den genomsnittliga person som levde år 1300 i Sverige hade alltså bara något lägre levnadsstandard än den genomsnittlige person som levde i landet fem århundraden senare.

När Sverige industrialiserades och ökade handeln med omvärlden förändrades allt. Genom att integreras i den internationella handeln kunde Sverige dra nytta av ekonomisk specialisering och investeringar, vilket ledde till en explosionsartad tillväxt. Från 1870 till 1970 tiofaldigades landets reala levnadsstandard per invånare, en transformation som omdefinierade Sverige från ett fattigt land i Europas utkant till en av världens mest välmående nationer. Denna förändring speglar handelns förmåga till att skapa ekonomisk utveckling och förbättra levnadsvillkor.

På global nivå har handeln under senare årtionden bidragit till en betydande fattigdomsminskning. År 1990 levde drygt 2 miljarder personer, 38 procent av jordens befolkning, i djup fattigdom. Sedan dess har andelen minskat kraftigt, till 9 procent av världsbefolkningen i början av 2020-talet. Antalet som lever i djup fattigdom har minskat till knappt 720 miljoner individer. Samtidigt har världens befolkning under denna period ökat från 5,3 till 8,0 miljarder personer. Om andelen fattiga i världen inte hade minskat sedan 1990, medan befolkningen hade ökat, skulle antalet som lever i fattigdom ha passerat 3 miljarder i början av 2020-talet. Global handel har bidragit till denna minskning. Det är svårt för länder att uppnå hög levnadsstandard utan att integreras i den globala handeln. Sveriges välståndsresa och den globala minskningen av fattigdom understryker den djupa och varaktiga inverkan som handel har på ekonomisk utveckling och mänskligt välstånd.

Drygt 2 miljarder färre lever i fattigdom tack vare minskad fattigdomsandel globalt

Källa: Data över andelen fattiga i världen och över världsbefolkningen från Världsbankens WDI-indikatorer, egna beräkningar över scenariot med fortsatt hög andel fattiga i världen.

Sveriges välståndsresa

Sett i ett långsiktigt perspektiv har Sverige genomgått en enastående ekonomisk transformation. Om vi tittar på år 1300 var Sverige som exempel en relativt lågutvecklad ekonomi där många levde i huvudsakligen självförsörjande hushåll. Utbytet med omvärlden var begränsat.

Den samlade ekonomiska produktionen i Sverige motsvarade då ungefär 17 100 kronor per år och invånare, omräknat till dagens priser och justerat för inflation. Det ekonomiska värdeskapande som idag sker i Sverige är ungefär 40 gånger så högt, per invånare och justerat för prisförändringar. Levnadsstandarden har alltså ökat rejält över tid, men till en början var processen relativt långsam. Fram tills år 1800 hade ekonomin i Sverige vuxit, men tillväxten handlade främst om att det fanns fler invånare i landet. Levnadsstandarden för den genomsnittlige medborgaren hade bara ökat med 21 procent.

Tillväxten i levnadsstandard under varje genomsnittligt år under dessa fem århundraden motsvarade bara 0,04 procent. Historiskt var handeln avgörande för Sveriges utveckling, men till skillnad från idag var landet fortfarande relativt självförsörjande. Ekonomin i Sverige var därför inte specialiserad på att tillverka det landet var särskilt bra på, utan på att tillverka det mesta som behövdes. Eftersom exportintäkterna var relativt begränsade som andel av den samlade ekonomin, fanns inte möjligheten att i tillräcklig utsträckning importera de insatsvaror och teknologier som var nödvändiga för att skapa tillväxt. Om denna utveckling hade fortsatt så skulle levnadsstandarden i Sverige idag inte ha skiljt sig så mycket från medeltiden.

Omkring år 1800 skedde dock ett skifte. Sverige började handla alltmer med omvärlden och gradvis industrialiseras. Exportintäkterna som genererades av handel möjliggjorde investeringar i ny teknologi. Tack vare import fick människor ett bredare utbud av konsumtionsvaror. Import gjorde också att företagen i Sverige kunde specialisera sin produktion, köpa in komponenter och teknologier från omvärlden för att bygga upp mera avancerade verksamheter.

Under de drygt 220 som har gått sedan dess har levnadsstandarden i Sverige stigit med mer än 3 300 procent. Tack vare denna utveckling har allmänheten betydligt annorlunda liv jämfört med tidigare i historien. Den grundläggande anledningen är att levnadsstandarden per invånare, justerat för inflation, har stigit med i genomsnitt 1,6 procent årligen sedan år 1800. På ett år gör den tillväxt som handeln bidrar till med inte så stor skillnad för levnadsstandarden, men över årtionden och århundraden blir det riktigt stora effekter.

Historisk välståndsutveckling i Sverige

BNP per capita (SEK/år) i 2024 års priser. Inflationsjusterade historiska siffor.

Källor: Historiska BNP per capita data från Madison Project Database (MPD) 2020, matchade med data från Ekonomifakta, omräknade med SCB prisomvandlaren till mars 2024 års kronor.

Sveriges välståndsresa började under 1800-talet och tog särskilt fart i slutet av seklet. Vändpunkten kom runt år 1870 när landet inledde en process av ekonomiskt öppnande mot omvärlden och integrering i den globala ekonomin. Denna period markerade början på en historisk tillväxtfas där Sverige förvandlades från en fattig jordbrukarnation till en blomstrande industriell och senare kunskapsdriven ekonomi. Industrialiseringen tog fart under denna period.

Mellan 1870 och 1970 ökade Sveriges levnadsstandard per invånare närmast tiofaldigt. Denna snabba ökning av tillväxten innebar förstås en betydande förbättring av den allmänna välfärden och levnadsförhållandena. Inget annat europeiskt land hade lika stark ekonomisk utveckling, men grannländerna Finland, Norge och Danmark tillhörde också de länder vars ekonomier växte snabbast.

En nyckelfaktor i denna utveckling var Sveriges tidiga och strategiska satsning på att öppna upp för internationell handel. Landet anammade en frihandelspolitik och strukturella reformer som stärkte äganderätt och främjade av näringsfrihet genomfördes. Därmed skapades förutsättningar för ökad specialisering och effektivitet i den svenska ekonomin.

De genomförda reformerna lade grunden för Sveriges ekonomiska uppsving. Från att vara ett land som kämpade med fattigdom och begränsade möjligheter, utvecklades Sverige till en av världens mest framgångsrika ekonomier. Genom att alltmer integreras i den globala handeln och senare systematiskt investera i forskning och utveckling, kunde Sverige inte bara öka sin ekonomiska produktion per invånare utan också finansiera en välfärdsstat som tillhandahåller olika offentliga tjänster för sina medborgare.

Under 1800-talet och fram till början av 1900-talet skedde en massiv emigration, främst till USA, drivet av sökandet efter bättre levnadsvillkor. Nästan en femtedel av de som föddes i Sverige lämnade landet under senare halvan av 1800-talet. Immigrationen fortsatte under tidigt 1900-tal, vilket skapade en nationell debatt om behovet av ekonomiska och sociala reformer för att förbättra situationen hemma. Dessa reformer bidrog till att modernisera Sverige och bana väg för ekonomisk utveckling. Idag tillhör Sverige ett av de mest attraktiva länderna på jorden att bo i.

Välståndsutvecklingen mellan 1870 och 1970

Källor: Historiska BNP per capita data från Madison Project Database (MPD) 2020, egna beräkningar.

Handelns ursprung

Marknadsekonomins ursprung och utvecklingen av global handel är mycket gamla fenomen. Dessa fenomen har djupa historiska rötter som sträcker sig tillbaka till det antika Babylon och Assyrien för ungefär 4 000 år sedan. Det är genom banbrytande arkeologiska upptäckter och fördjupade studier av lertavlor skrivna på gamla språk som vi kan få en inblick i dessa civilisationers ekonomiska liv. Tavlorna användes som kvitton, kontrakt eller för bokföring avslöjar hantering av handel, rättssystem och kontrakt långt tidigare än vad många kanske föreställer sig.

Babylon och Assyrien, med sina tidiga marknadsbaserade ekonomier, var banbrytande i utvecklingen av avancerade handelssystem. Handelsförbindelser skapades med avlägsna regioner. Detta stimulerade ekonomisk specialisering och lade grunden för den typ av urbana samhällen som senare skulle komma att prägla mänsklighetens historia.

Entreprenörer i Babylon var aktiva inom olika ekonomiska sfärer – från handel och tillverkning till finansiella investeringar och utlåning. Affärsmodeller, inklusive partnerskap och företag med flera delägare, var en del av det ekonomiska landskapet. De juridiska ramar som etablerades under denna tid skapades för att möjliggöra och reglera ekonomisk aktivitet genom att skydda privat egendom och avtal. Lagarna lade grunden för senare juridiska system som utvecklades bland annat i Romarriket, och som i sin tur har inspirerat det juridiska systemet som finns i dagens Sverige.

Intressant är även sambandet mellan utvecklingen av handeln och det skrivna språket. Inledningsvis användes skrift för att dokumentera ekonomiska transaktioner. Utvecklingen av ett mer sofistikerat skriftsystem skedde för ungefär 3 500 år sedan. Fenicierna var bland de första att utveckla ett alfabet som möjliggjorde en mer detaljerad dokumentation och kontraktsföring, vilket i sin tur lade grunden för storskalig handel mellan länder och kulturer.

Denna historiska översikt över de ekonomiska och sociala strukturerna i det antika Babylon och Assyrien ger en förståelse för utvecklingen av dagens ekonomi. De grundläggande principerna för marknadsekonomi, global handel och urbanisering är inte moderna innovationer utan snarare en fortsättning på en lång tradition av mänsklig anpassning och utveckling.
Arvet från antikens civilisationer har format grunden för de komplexa ekonomiska system och juridiska ramar som idag styr vårt globala samhälle, inklusive det moderna Sverige. Den djupa historiska kontinuiteten belyser människans bestående strävan efter ekonomisk utveckling.

Handeln bidrar till minskad global fattigdom

I början av 1990-talet, efter kalla krigets slut, sammanträdde världsledare och formulerade viktiga mål för att bekämpa världsfattigdom och undernäring. Resultatet blev Copenhagen Declaration on Social Development. Ambitionen som utformades var att mellan 1990 och 2015 halvera den extrema fattigdomen.

Extrem fattigdom definierades som att leva på mindre än motsvarande 2,15 US-dollar per dag (2017 års amerikanska dollar, justerat för köpkraftsparitet). I enlighet med detta fattigdomsmått levde 38 procent av världens befolkning i fattigdom år 1990. Samtidigt ökade jordens befolkning från 5,3 till 7,4 miljarder fram till 2015.

Men trots att världsbefolkningen ökade med två miljarder personer minskade andelen som levde i extrem fattigdom markant. Redan 2009 hade andelen människor som levde under den extrema fattigdomsgränsen sjunkit till knappt 18 procent och tills 2015 hade denna siffra minskat ytterligare till knappt 11 procent. Fattigdomsminskningen överträffade alltså FN:s ursprungliga mål - nivån på extrem fattigdom minskade med mer än två tredjedelar.

I samband med globaliseringen av handeln har andelen fattiga i världen minskat betydligt över tid

Andel av befolkningen som lever i fattigdom beräknas som de som lever under motsvarande 2,15 US dollar om dagen (i 2017 års penningvärde, justerat efter den lokala prisnivån).

Källa: Världsbankens WDI-indikatorer och egna analyser.

En av de mest signifikanta drivkrafterna bakom denna historiska minskning av fattigdomen var integrationen av fler länder i den globala handeln vilket främjade tillväxt och inkomster i de fattigaste länderna. Detta ledde till att över en miljard människor lyftes ur extrem fattigdom. FN och Världsbanken lyfte fram den globala handelns avgörande roll i denna process. Analyser om varför världen hade lyckats med de ambitiösa målsättningarna betonande att den ekonomiska integrationen och minskade handelshinder var essentiella för fattigdomsreduceringen.

Speciellt noterbar är utvecklingen i Kina, som genomgick en ekonomisk transformation från en planekonomi till en mer marknadsorienterad ekonomi. I samband med detta minskade fattigdomsnivåerna dramatiskt. År 1990 levde hela 72 procent av Kinas befolkning i fattigdom, men idag har ökad handel med omvärlden lett till att landet inte längre har denna form av djup fattigdom. I Sydasien, som bland annat inkluderar världens numera mest folkrika land Indien, har andelen som lever i fattigdom minskat från 50 till 10 procent under samma period. Idag är utmaningen med fattigdom särskilt stort i Afrika söder om Saharabältet, men också i denna del av världen har andelen fattiga minskat över tid.

Denna period av global fattigdomsminskning sammanföll också med andra positiva utvecklingstendenser. Exempel på det är att den globala medelklassen blev nästan tre gånger så stor, att antalet barn som inte går i skolan minskade, att dödligheten bland barn under fem år halverades och att mödradödligheten nästan halverades.

Slutsatsen är att målet om att halvera den extrema fattigdomen inte bara uppnåddes, utan överträffades. Den globala handelns integrering visade sig vara en kritisk faktor i denna process, vilket bekräftar handelns betydelse som ett verktyg för ekonomisk utveckling och fattigdomsreducering.