Handelns roll i klimat- och miljöomställningen

Detta är enligt måttet koldioxidekvivalenter, som omräknar utsläpp av växthusgaserna koldioxid, metan och dikväveoxid till en gemensam enhet. Utsläppen om 45 miljoner ton motsvarar Sveriges territoriella utsläpp, de som uppkommer inom Sveriges gränser. För att fånga en större del av utsläppen som orsakas av svenska aktörer kan man också mäta utsläppen av konsumtion, som inkluderar effekten av internationell handel (dvs. utsläpp som uppstått i andra länder när de producerat sådant som vi sedan konsumerat i Sverige). Enligt Our World in Data har de konsumtionsbaserade utsläppen minskat från 9,9 ton koldioxidekvivalenter per invånare år 1990, till ungefär 7 ton i slutet av 2010-talet. Omkring åren 2007 och 2008 började nedgången i konsumtionsbaserade utsläpp.

Naturvårdsverket redovisar siffror för konsumtionsbaserade utsläpp med början år 2008. Då var nivån 11,8 ton per invånare, vilket har sjunkit till ungefär 8 ton per invånare i början av 2020-talet. Medan dessa siffror inte är identiska, visar de på samma trend, att även de konsumtionsbaserade utsläppen har minskat under senare år. De visar också en större del av de svenska aktörernas utsläpp orsakas utanför Sveriges gränser.

Även om det fortsatt finns mycket kvar att göra illustrerar dessa siffror ”frikoppling” eller ”decoupling”, där ekonomisk tillväxt sker samtidigt som växthusgasutsläppen minskar. Denna utveckling är i linje med den så kallade miljökuznetskurvan. Miljökuznetskurvan har observerats i flera länder och regioner. Den visar att initialt, när ett land utvecklas, ökar miljöbelastningen, men efter en viss ekonomisk nivå börjar landets miljöpåverkan minska. Handel har varit en viktig drivkraft i den utvecklingen, bland annat eftersom den möjliggjort spridning av mer effektiva tekniker och koncentrerat produktionen till områden där resursåtgången relativt sett minskat. Framför allt har handeln möjliggjort ökad levnadsstandard och med det har allmänhetens efterfrågan på miljöfrämjande åtgärder stigit och gjort att det varit möjligt att mobilisera större investeringar för miljövänligare utveckling.

Handeln har genom historien varit en drivkraft för mänsklig utveckling och fredligt utbyte. I vår tid är den stora utmaningen grön omställning, som går ut på att öka välståndet och skapa fler jobb samtidigt som klimatutsläppen och miljöbelastningen minskar. Den senaste tidens utveckling i Sverige visar att handel kan leda till ökat välstånd samtidigt som utsläppen faktiskt minskar. Sambandet är avgörande för en framtid där omtanke för miljön går hand i hand med jobbskapande och växande välstånd.

Utsläppen av växthusgaser från Sverige har minskat samtidigt som levnadsstandarden stigit

Källor: Naturvårdsverket (utsläpp av växthusgaser), SCB (befolkningsdata) och egna analyser.

Så påverkas miljö och klimat av handel enligt ekonomisk teori

Internationell handel påverkar vår miljö och vårt klimat genom tre huvudsakliga mekanismer: skaleffekten, kompositionseffekten och teknikeffekten. Skaleffekten beskriver hur ekonomisk aktivitet ökar i samband med handeln, vilket typiskt ökar utsläppen och påverkan på naturen. Kompositionseffekten handlar om förändringar i strukturen i ekonomin när vissa branscher växer medan andra krymper i en öppen ekonomi. Denna effekt kan ha olika påverkan beroende på om det är branscher med höga eller låga utsläpp som växer eller krymper, och var eventuell produktion läggs istället. Teknikeffekten innebär att internationell handel bidrar till spridning och utveckling av miljö- och klimatvänlig teknik, vilket kan minska utsläppen. Effekterna observerades i samband med införandet av frihandelsavtalet NAFTA mellan USA, Kanada och Mexiko, där forskare som Gene Grossman och Allan Kruger undersökte handelns påverkan på olika slags miljöföroreningar. Deras arbete visade att internationell handel har komplexa och varierade effekter på föroreningarna.

Ett framstående exempel på teknikeffekten är Sveriges relativt klimatsmarta industri. En studie från Material Economics visar att Sverige, genom att exportera varor producerade med nästan fossilfri el och effektiva tillverkningsprocesser, bidrar till att minska globala utsläpp genom sin export. Om samma varor istället hade tillverkats i ett annat land, med genomsnittliga utsläpp från produktion, skulle utsläppen vara betydligt högre.

Sverige är ett exempel på en handelsinriktad ekonomi som kontinuerligt investerar i miljöeffektiva och mindre utsläppsintensiva produktionsmetoder. Denna tekniska utveckling har möjliggjorts delvis genom handeln. Om man jämför Sveriges export 1990 med exporten 2023 finner man att den mer än fyrdubblats, efter hänsyn tagen till inflationen. Samtidigt har utsläppen av växthusgaser minskat påtagligt. I början av 1990-talet var utsläppen omkring 70 miljoner ton och i mitten av 1990-talet nära 80 miljoner ton. Därefter minskade de gradvis till 45 miljoner ton i början av 2020-talet.

Denna utveckling illustrerar att teknikeffekten kan motverka och till och med överväga skaleffekten av handel. Resultatet blir i så fall en nettominskning av utsläpp. Denna dynamik visar att internationell handel, när den kombineras med effektiv miljö- och klimatpolitik och teknologisk utveckling, kan bidra till en mer hållbar global ekonomi.

Skaleffekten, kompositionseffekten och teknikeffekten samverkar och det är deras nettobidrag som avgör om handel är bra eller dålig för miljö och klimat. I fallet med Sverige har export av relativt mindre utsläppsintensiva varor och teknik samt effektivare transporter spelat en viktig roll i vårt bidrag till att minska utsläppen globalt.

Det finns dock fortsatt mer att göra - bland annat för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen från svenska aktörer. Även här spelar handeln en viktig roll. Genom ökad dialog och transparens i globala värdekedjor och genom fler partnerskap med företag som utvecklat hållbara produktionsmetoder kan Sverige bidra med know-how, kompetens och sänkta utsläpp bortom export av fysiska produkter, och samtidigt hjälpa till att sänka sina konsumtionsbaserade utsläpp ytterligare.

Medan varuexporten har ökat har utsläppen av växthusgaser i Sverige minskat över tid

Vänstra axeln visar Sveriges varuexport i miljarder kronor, omräknade till mars 2024 års priser. Högra axeln visar koldioxidutsläpp i miljoner ton (ekvivalenter) från Sverige.

Källor: Naturvårdsverket (utsläpp), SCB (intäkter från varuexport), SCB Prisomräknaren och egna beräkningar.

Cirkulära ekonomin

Cirkulär ekonomi innebär en omställning av våra samhällen där resurser utnyttjas så effektivt som möjligt och där värdet på material bevaras betydligt längre. Fokus ligger bland annat på att skapa ett kretslopp där varje produkts livscykel förlängs genom smartare produktdesign, återanvändning, reparation, uppgradering, återtillverkning och slutligen materialåtervinning. Detta tillvägagångssätt minskar behovet av nya råmaterial och genererar mindre resursförluster.

Med en växande global befolkning och en ökande konsumtion står vi inför utmaningar som kräver ett skifte mot mer resursbesparande produktion och förändrat konsumtionsbeteende. En cirkulär ekonomi erbjuder en väg framåt genom att effektivisera användningen och uttaget av resurser, vilket inte bara gynnar klimatet och den biologiska mångfalden utan även ekonomin genom att skapa nya affärsmöjligheter och innovationsdrivande industrier.

Ett exempel på cirkulär ekonomi är återvinning och återanvändning av cellulosafibrer. Dessa fibrer, som finns i produkter såsom papper och pappersförpackningar, kan återanvändas flera gånger och hämtas från skogens bioekonomi som är en förnybar källa. Efter varje återvinningscykel minskar dock kvaliteten på fibrerna, vilket innebär att de inte längre kan användas för att producera högkvalitativt papper men är utmärkta för tillverkning av toapapper. När fibrerna till slut blir utslitna, kan de användas för att skapa energi genom förbränning. Detta illustrerar hur material kan hållas i omlopp och bidra till en minskning av avfall och användning av nya råmaterial.

Handel spelar en central roll i övergången till en cirkulär ekonomi. Genom att främja internationell handel med återanvända, reparerade och uppgraderade produkter men också det material som är klassat som avfall kan länder dra nytta av skalfördelar, där vissa nationer specialiserar sig på specifika delar av cirkulära processer.

För att underlätta denna utveckling behövs dock handelsavtal och ökad standardisering på global nivå, vilket kan hjälpa till att överbrygga skillnader i regelverk och främja en mer enhetlig marknad för cirkulära produkter och tjänster. Att integrera cirkulära principer i den globala handeln kan bidra till att minska miljöbelastningen av världens produktion av varor och tjänster.

E-handeln och miljö- och klimatpåverkan

E-handel innebär köp och försäljning av varor och tjänster över internet. Det blivit alltmer populärt sedan 1990-talet när fler hushåll fick tillgång till internet. Enkelt uttryckt kan man säga att denna handel har ersatt den tidigare ”kataloghandeln”. E-handeln har vuxit snabbt under de senaste åren, särskilt under covidpandemin. Efter att pandemin var över motsvarade e-handeln ungefär två procent av den ekonomiska produktionen i Sverige – och en knapp femtedel av den totala detaljhandeln. Sammanfattning (riksbank.se).

Miljö- och klimatmässigt finns det både fördelar och nackdelar med e-handeln. En positiv aspekt är dess bidrag till en mer cirkulär ekonomi där varor, såsom kläder och möbler, återanvänds i större utsträckning genom försäljning mellan privatpersoner online. En ytterligare positiv följd av det alltmer digitaliserade samhället är delningsekonomin som vuxit fram där digitala plattformar möjliggjort för såväl privatpersoner som företag att enkelt kunna hyra produkter istället för att köpa, samt främjat affärsmodeller som bygger på funktionsförsäljning där man köper en eftersökt funktion istället för att behöva äga produkten själv.

Detta minskar behovet av nyproduktion och bidrar därmed till en lägre miljöpåverkan och lägre utsläpp. Däremot medför e-handeln även utmaningar såsom överproduktion och en hög returfrekvens, vilket leder till ökade transporter och destruktion av returnerade varor, och därigenom större miljöpåverkan. För att minska det problemet har digitala lösningar, såsom avatarer som provar kläder digitalt, föreslagits för att minska antalet returer genom att ge konsumenter en bättre uppfattning om produkterna innan köp.

Inom Världshandelsorganisationen (WTO) har ett nittiotal länder slutit ett avtal som ska främja e-handeln. Avtalet innehåller bland annat regler kring tullfrihet för elektroniska transaktioner, digitala signaturer och elektroniska kontrakt och fakuror. Syftet är att anpassa de internationella handelsreglerna till den digitala eran, minska handelshinder, och säkerställa smidigare och billigare e-handelstransaktioner över gränserna. Detta är särskilt viktigt för att stödja utvecklingsländer och små och medelstora företag att komma ut på andra marknader.

Ekonomisk tillväxt och miljö- och klimatpåverkan

Ekonomisk tillväxt, minskade utsläpp och en minskad miljöpåverkan kan, trots tidigare farhågor, kombineras framgångsrikt. Detta koncept har utforskats och bekräftats genom olika vetenskapliga studier. Ett av de mest framträdande exemplen är relationen mellan handelsavtalet NAFTA och påverkan på miljö och klimat i USA, Mexiko och Kanada.

Forskarna Gene Grossman och Allan Kruger upptäckte i sin studie av dessa länder att ekonomisk tillväxt inte automatiskt leder till ökad miljöpåverkan eller utsläpp. De fortsatte att titta på data från övriga världen och fann ett intressant samband. Forskarna observerade nämligen att länder med högre levnadsstandard oftast hade bättre luftkvalitet. Deras forskning visade att ekonomisk tillväxt inledningsvis kan orsaka ökad påverkan på miljö och klimat, men över tid tenderar denna att minska i takt med att tillväxten fortsätter. Mahmood Ahman och medförfattares studie från 2021 stärker dessa fynd genom att visa en omvänd U-formad relation mellan ekonomisk tillväxt och påverkan, särskilt i utvecklingsländer.

Detta innebär att miljöpåverkan initialt ökar med ekonomisk tillväxt men minskar senare allteftersom tillväxten fortskrider. Viktigt i detta sammanhang är de institutioner och politiker som formar ekonomiska system och integrerar miljöhänsyn.

Ett exempel på framgångsrik kombination av ekonomisk tillväxt och minskad miljöpåverkan är Sverige. Mellan 1990 och början av 2020-talet ökade Sveriges befolkning från 8,6 till 10,5 miljoner personer. Samtidigt minskade utsläppen av växthusgaser från över 70 till 45 miljoner koldioxidekvivalenter. Utsläppen minskade medan befolkningen ökade. Dessutom ökade levnadsstandarden i Sverige, mätt i fasta priser och justerat för inflationen, med 62 procent under samma period.

Utvecklingen visar hur investeringar i miljövänlig teknologi och en medveten politik kan leda till en hållbar ekonomisk tillväxt som minskar miljöpåverkan.

Befolkningen i Sverige har ökat medan utsläppen av växthusgaser har minskat

Källor: Naturvårdsverket (utsläpp), SCB (intäkter från varuexport), SCB Prisomräknaren och egna beräkningar.

Konsumtionsbaserade och produktionsbaserade utsläpp

Idag använder Naturvårdsverket tre olika sätt att synliggöra växthusgasutsläppen i Sverige: territoriella utsläpp, produktionsbaserade utsläpp och konsumtionsbaserade utsläpp. För att förstå de utsläpp som uppkommer när vi tillverkar produkter, handlar i affärer och transporterar oss behöver vi förstå vilka utsläpp som rapporteras var, och vilka utsläpp som inte synliggörs i beräkningsmetoderna.

Den officiella statistik som Naturvårdsverket använder sig av och tar fram utgår från de territoriella utsläppen och rapporteras i koldioxidekvivalenter. Det är utsläpp av koldioxid, metan och dikväveoxid som sker innanför Sveriges gränser, omräknat till en gemensam enhet. Detta mått bygger på internationellt överenskomna metoder och riktlinjer, och är idag det mått som används för att beräkna måluppfyllnad av både de svenska, europeiska och globala klimatmålen. År 2022 uppgick de territoriella utsläppen i Sverige till 45,2 miljoner ton.

De territoriella utsläppen fångar dock inte alla utsläpp som orsakas av svenska aktörer, som transporter som svenska aktörer genomför utanför Sveriges gränser, utsläpp som uppstår i produktionen av rå- och insatsvaror som importeras, eller produkter som produceras i annat land och sedan säljs i Sverige. Som kompletterande, om än inte fullständiga, mått används därför produktionsbaserade och konsumtionsbaserade utsläpp.

Det produktionsbaserade måttet beräknar utsläpp från svenska aktörer som sker innanför Sveriges gränser, men adderar till viss del också de utsläpp som aktörerna orsakar utanför gränserna. Dessa utsläpp beräknas som en skattning av de transporter som svenska medborgare och svenska företag genomför utanför Sveriges gränser. Data för produktionsbaserade utsläpp finns fram till 2021 och då uppgick dessa till 51 miljoner ton.

Konsumtionsbaserade utsläpp ska mäta klimatpåverkan på konsumtionssidan. Sverige handlar varor internationellt och det konsumtionsbaserade måttet används för att fånga in i de utsläpp som orsakats genom produktion i annat land. I detta mått ingår bland annat hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion och samhällets investeringar (byggnader, infrastruktur). Beräkningarna för detta mått anses däremot vara mer osäkra än de territoriella utsläppen. Måttet fångar heller inte in alla utsläpp som orsakas utanför Sveriges gränser, till exempel inte direktimport från privatpersoner. År 2021 uppgick de konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige till 88 miljoner ton.

Naturvårdsverkets statistik för 2022 visar att de svenska, territoriella utsläppen har minskat med 37 procent sedan 1990. Även de produktionsbaserade utsläppen har minskat under samma period – med ca en tredjedel. Naturvårdsverket har bara redovisat siffror för konsumtionsbaserade utsläpp sedan år 2008 och deras beräkningar pekar på en minskning med ca 25 procent sedan dess. Samtliga beräkningsmetoder visar alltså på samma trend – att utsläppen har minskat tydligt.

Att utsläppen från vår konsumtion är större än våra territoriella utsläpp beror på flera saker. En del av förklaringen är att vi i Sverige har gjort stora framsteg vad gäller att minska utsläpp från bostäder, transporter och industri. Utvecklingen kan delvis också förklaras av fenomenet utsläppsläckage, där produktion flyttar från länder med höga miljökrav, som Sverige, till länder med lägre miljökrav. Hur stora utsläpp som sker i andra länder beror sedan i sin tur på flera saker - hur mycket vi importerar, hur utsläppsintensiva varor eller tjänster som importeras och hur stor utsläppsintensitet landet vi importerar från har.

För att få en mer heltäckande bild av ett lands totala miljö- och klimatpåverkan kan vi alltså se till mer än bara de territoriella utsläppen och inkludera de konsumtions- och produktionsbaserade utsläppen. Metoderna för att rapportera och beräkna utsläppen behöver dock fortsätta utvecklas och förbättras, för att måtten över tid ska kunna ge en bra bild över vilka utsläpp som uppstår var.

Källor: Siffror från Our World in Data.

Något som inte framgår i de tre, idag, etablerade sätten att beräkna utsläpp är den nytta som handel med relativt utsläppseffektiva varor och tekniker kan ha på de globala utsläppen. I ovan graf illustreras hur stor del av utsläppen, importerade till och producerade i Sverige, som går på export men det framgår inte vilken nytta exporten kan göra på den globala marknaden.

En studie från Material Economics visar att Sverige, genom att sin relativt utsläppseffektiva produktion baserad på nästintill fossilfri el och effektiva tillverkningsprocesser, bidrar till att minska globala utsläpp genom sin export. Om den produktion som sker för export i Sverige i stället hade utförts i andra delar av världen, skulle utsläppen kunna vara betydligt högre. Material Economics beräknar att klimatnyttan från svensk export motsvarar ungefär hälften av de svenska, territoriella utsläppen - 23 miljoner ton CO2. Detta innebär att minskade utsläpp från svensk produktion inte bara bidrar till att minska de territoriella och produktionsbaserade utsläppen, utan att det också genom handel kan bidra till globala utsläppsminskningar.

Den svenska exporten är till 40 procent beroende av import och att omställningen sker även utanför Sverige är viktigt också för att vi ska lyckas bli klimatneutrala i hela värdekedjan. Sverige har möjlighet att bidra till omställningen både genom sin export, men det finns också mer olika aktörer kan göra för att påskynda omställningen globalt. Genom ökad dialog och transparens i globala värdekedjor och genom fler partnerskap med företag som utvecklat hållbara produktionsmetoder kan Sverige bidra med know-how, kompetens och sänkta utsläpp bortom export av fysiska produkter, och samtidigt hjälpa till att sänka sina konsumtionsbaserade utsläpp ytterligare.

Ton utsläpp växthusgaser, koldioxidekvivalenter per invånare och år från Sverige

Källa: Our world in data.

Miljökuznetskurvan

Miljökuznetskurvan illustrerar ett intressant samband mellan ekonomisk utveckling och miljöpåverkan. Den visar på en utvecklingsfas där ett lands miljöutsläpp ökar med ekonomisk tillväxt till en viss punkt, för att sedan minska när landet uppnår högre välståndsnivå. I takt med att länder växer och handlar med världen, kan de först förväntas gå mot ökad miljöpåverkan, men efter en viss utvecklingsnivå kan miljöpåverkan minska. Denna teori baseras på observationen att med stigande välstånd växer också befolkningens krav på en renare miljö och investeringar i miljövänlig teknologi blir vanligare.

Miljökuznetskurvan

Ursprungligen formulerades konceptet av ekonomen Simon Kuznets, som observerade ett liknande mönster för ekonomisk jämlikhet och tillväxt, vilket senare anpassades till miljöområdet av ekonomerna Gene Grossman och Allan Kruger. De fann att länder med högre inkomst per capita tenderade att ha bättre luftkvalitet jämfört med länder med lägre inkomstnivåer, vilket pekade på en omvänd U-kurvrelation mellan ekonomisk utveckling och miljöpåverkan.

Dock visar forskning att detta mönster inte alltid är konsekvent. Enligt forskaren David Stern följer utsläpp av vissa ämnen, som svaveldioxid och flyktiga organiska ämnen, miljökuznetskurvan, medan utvecklingen för andra utsläpp är mer komplex och påverkas av globala teknologiska framsteg och internationell policy. Miljökuznetskurvan kan alltså ge en översiktlig förståelse för sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan men inte en fullständig bild.

Ett exempel på miljökuznetskurvan är minskningen av utsläpp av flyktiga organiska ämnen och svaveldioxid i Sverige. Dessa utsläpp har minskat markant över tid samtidigt som landets ekonomi och levnadsstandard har vuxit. I början av 1990-talet var utsläppen på motsvarande mer än 40 ton per invånare och år, en siffra som i början av 2020-talet hade sjunkit till 13 ton.

Ett annat relevant begrepp är frikoppling, som innebär att ekonomisk tillväxt kan ske med minskade klimatutsläpp och miljöpåverkan. Studier inom EU (Progress on climate action - European Commission (europa.eu)) visar på en viss grad av frikoppling mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan, särskilt för energikonsumtion och växthusgasutsläpp. Det tyder på att det är möjligt att uppnå ekonomisk tillväxt samtidigt som man värnar om miljön och klimatet.

Sammanfattningsvis illustrerar miljökuznetskurvan hur länder kan uppnå en balans mellan ekonomisk utveckling och att värna miljö och klimat. Det är viktigt att ta hänsyn till hur Sverige under senare tid har blivit alltmer integrerad i den globala handeln. Vi handlar mer med omvärlden och levnadsstandarden per invånare har stigit, samtidigt som landets miljöpåverkan har minskat. Dessa samband är i linje med den teori som ligger bakom miljökuznetskurvan.

Utsläppen av flyktiga organiska ämnen i Sverige har minskat per person

Källor: Naturvårdsverket (utsläpp), SCB (befolkning) och egna beräkningar.

Naturkapitalet

Ekologiskt fotavtryck är ett mått som speglar människans konsumtionsmönsters påverkan på planeten, uttryckt i den mängd land- och vattenyta som krävs för att upprätthålla denna konsumtion och hantera de avfall som produceras. Det omfattar allt från de resurser som används för att producera mat, kläder och andra varor, till absorptionen av koldioxidutsläpp.

Biologisk mångfald beskriver variationen av livsformer inom ett givet ekosystem, inkluderande genetisk variation, olika arter och ekosystemens komplexitet. Denna mångfald är avgörande för ekosystemens funktion och människor eftersom den bidrar till allt från matproduktion och vattenrening till medicinska resurser och klimatreglering.

Handel har en direkt inverkan på både ekologiskt fotavtryck och biologisk mångfald. Genom global handel flyttas varor över stora avstånd, vilket ökar koldioxidutsläppen och det ekologiska fotavtrycket. Samtidigt kan handel också bidra till förlust av biologisk mångfald genom exempelvis skövling av regnskog för jordbruksprodukter eller spridning av invasiva arter. Å andra sidan erbjuder handeln möjligheter att främja biologisk mångfald genom teknikspridning, handel med ekologiska produkter och hållbart nyttjande av resurser.

Därför är det viktigt med regleringar och incitament som styr handeln mot mer hållbara banor, där skyddet av både ekologiskt fotavtryck och biologisk mångfald prioriteras. Då kan handel bidra till att minska det ekologiska fotavtrycket och öka den biologiska mångfalden.

Transporter och miljön

Diskussionen kring miljöpåverkan av närproducerade jämfört med internationellt producerade varor är komplex. Å ena sidan framhålls ofta fördelarna med närproducerat för att minska transportavstånd och därmed utsläpp av växthusgaser. Å andra sidan kan storskalig produktion och effektiv logistik i internationell handel leda till lägre total miljöpåverkan per producerad enhet, tack vare högre effektivitet och resurssnålhet i produktions- och distributionsprocesserna.

Transportsektorns bidrag till de globala utsläppen av växthusgaser är betydande, där internationell frakt står för en icke försumbar del. Enligt MIT Climate Portal står frakten av varor genom lastbilar, flygplan, skepp och tåg för 8 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Denna frakt är till stor del beroende av fossila bränslen, vilket förstärker behovet av en övergång till mer hållbara alternativ såsom elektrifiering av transportmedel. Trots detta är inte alltid närproducerade varor automatiskt bättre för miljön.

Skalfördelar i produktion och specialisering mellan länder kan resultera i en lägre total miljöpåverkan, även när produkterna transporteras över långa avstånd. Detta beror på att produktion i stor skala ofta är mer resurssnål och att vissa regioner har bättre förutsättningar för specifika typer av produktion. Ett livscykelperspektiv är avgörande för att förstå en produkts totala miljö- och klimatpåverkan. Detta innebär att man tar hänsyn till alla steg i produktens livscykel, från råvaruutvinning och produktion till distribution, användning och slutligen återvinning eller bortskaffande.

Nationalekonomerna Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson visar i en sammanställning av forskningsläget att produktionsledet ofta har större miljöpåverkan än transportledet. Det betyder att fokus också bör ligga på att minska utsläppen och resursanvändningen i produktionen, inte enbart fokusera på att minska transportavstånd.

Ett tankeexperiment är vad som skulle hända om alla transporter upphörde. Man kan tänka sig att en direkt effekt skulle var att de globala utsläppen då minskar med 8 procent. Samtidigt skulle alla varor behöva produceras lokalt. Det är i praktiken oerhört svårt att producera allt lokalt, men om vi i tankeexperimentet tänker oss att det skulle vara möjligt, så skulle produktion av bilar, jeans och alla andra varor ske i småskaliga lokala industrier. Produktionen skulle bli betydligt mindre effektiv och den lägre effektiviteten skulle leda till att mera resurser skulle behöva användas för produktionen.

Det skulle därför sannolikt leda till större snarare än mindre utsläpp totalt sett. De naturresurser som behövs för produktionen finns samtidigt inte utspridda runtom i världen. Naturresurserna skulle ändå behöva transporteras, inte som nu till ett fåtal specialiserade anläggningar, utan i stället till små industrier spridda över hela världen. Resurssnål produktion innebär att mindre naturresurser behöver användas för att producera en enskild vara.

För att minska transportsektorns miljöpåverkan är innovationer inom klimatsmarta transporter avgörande. Utvecklingen av elektriska och autonoma fartyg och lastbilar i de nordiska länderna är exempel på hur teknik kan bidra till att minska utsläppen från frakt av varor. Dessa innovationer erbjuder lovande möjligheter för en mer hållbar global handel.