Kommentar av Leif Östling angående söndagens Uppdrag Granskning
I kvällens Rapport och Uppdrag Granskning i SVT återges delar av en intervju som gjorts med mig. Intervjun handlar om kapitalplaceringar som jag har i bolag i Luxemburg respektive Malta och hur mycket jag betalat i skatt de senaste åren. För att undvika missförstånd vill jag påpeka att intervjun rör mig som privatperson, jag uttalar mig inte som ordförande i Svenskt Näringsliv.
Under samtalet säger jag bland annat att jag inte får ”mycket” för de skatter jag betalar i Sverige. Det var slarvigt uttryckt. Sverige har en generellt fungerande välfärd. Det jag försökte säga var att jag personligen använt den i mycket liten utsträckning jämfört med mitt finansiella bidrag till den.
Genom åren har jag bidragit till svensk välfärd genom att alltid betala svensk skatt på de inkomster jag haft i Sverige, exempelvis totalt 84 miljoner kronor i inkomstskatt och 23 miljoner kronor i kapitalskatt under de sju senaste åren. Därtill har jag betalat drygt 70 miljoner i skatt i Tyskland de senaste sju åren, under den tid jag varit verksam där.
Pengarna som finns i bolaget i Luxemburg kommer från när jag bodde och var verksam i Nederländerna under 80-talet och skattemässigt var helt utskriven från Sverige. Pengarna i Maltabolaget kommer från det arbete jag utförde för Toyota Industrial Cooperation i Japan under några år fram till 2011. Pengarna jobbar kvar i dessa bolag och jag har alltså inte tillgång till dessa. Eventuell framtida utdelning till mig beskattas enligt svenska regler och dubbelbeskattningsavtal så länge jag är skattskyldig här.
Sverige har sedan många år tillbaka skatteavtal med Luxemburg och Malta. Skatt har betalats och betalas enligt det regelverk som finns i respektive land och gällande dubbelbeskattningsavtal. På aktierna i Luxemburgbolaget, bara svenska aktier, betalas 15 procent källskatt på utdelningar från svenska noterade bolag till Sverige. Motsvarande gäller Maltabolaget men då går skatten till Tyskland eftersom det bolagets innehav enbart är tyska aktier.
Man kan förstås ställa frågan om det är lämpligt att placera pengar i ett annat EU-land än där man själv är bosatt. Jag tycker det är lämpligt så länge alla lagar och regler följs vilket jag gjort. Fri rörlighet för kapital gäller inom EU. Den som hävdar motsatsen har bevisbördan här eftersom det är att hävda att det är olämpligt att följa gällande lagstiftning och EU-rätt.
Leif Östling
DU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
