Konjunkturen i Sverige har nått toppen

Den globala tillväxten börjar mattas av. Det ökade inslaget av handelshinder och risken för ett handelskrig mellan USA och Kina minskar den internationella handeln. Till detta kommer stora osäkerheter kring Storbritanniens utträde ur EU och marknadens låga förtroende för de italienska statsfinanserna. ”Riskerna för den internationella konjunkturen ligger på nedåtsidan”, konstaterar Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi.

Konjunkturen i Sverige har nått toppen för den här gången och tillväxten börjar mattas av. Vi påverkas av den osäkra internationella utvecklingen såväl som av inhemska faktorer. Även om räntorna förblir låga ur ett historiskt perspektiv ger även mindre räntehöjningar effekt på hushållens konsumtion och försiktighetssparande. Den minskade efterfrågan på nyproduktion ger en rejäl inbromsning i bostadsinvesteringar. Sammantaget förväntas detta ge en tillväxt om 2,4 % i år, 1,8 % 2019 och 1,7 % 2020.

– Det finns ovanligt många osäkerhetsfaktorer just nu, inte minst i omvärlden. Men det finns också positiva faktorer som till exempel en mycket långsam ränteuppgång och en stark amerikansk ekonomi, så huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning, säger Bettina Kashefi.

Ett problem för svensk ekonomin är den svaga utvecklingen av BNP per capita. Att Sverige tappar mark jämfört med toppnationerna är oroande. Tillväxten per person är nere på lika låga nivåer som under de problematiska åren under 70- och 80-talen. Till del drivs detta av stor befolkningsökning men också av en svag utveckling av produktiviteten.

– På lång sikt är utvecklingen av BNP per capita helt avgörande för vårt välstånd. Även om Sverige ligger relativt väl till i olika internationella rankingar av företagsklimat behöver vi jobba med de delar där vi presterar sämre, som skatter och arbetsmarknadens funktionssätt. Här behövs strukturreformer, säger Bettina Kashefi.

Läs hela den senaste konjunkturrapporten på www.svensktnaringsliv.se