Lågkonjunkturen fördjupas – nu krävs tillväxtreformer
Lågkonjunkturen är ett faktum och BNP beräknas falla med -0,5 procent 2023 och -0,2 procent 2024. Effekten av räntehöjningarna kommer med fördröjning och hushållens konsumtion påverkas negativt. Enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel ökar risken för personalneddragningar. 27 procent av företagen uppger att det finns risk för varsel inom det närmaste halvåret.
– Vi är bekymrade över det ekonomiska läget, många företag har det väldigt tufft. Den allt högre risken för varsel indikerar också att vi inte sett botten på denna lågkonjunktur, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Arbetslösheten beräknas stiga från en redan hög nivå och nå 8,4 procent 2025. Företagen har hamstrat personal under början av lågkonjunkturen och 29 procent av företagen uppger att de har mer personal än vad som är nödvändigt på kort sikt.
– Den höga arbetslösheten är fortsatt ett stort problem och företagens svårigheter att hitta rätt kompetens måste tas på allvar. Nu är det viktigt att fokusera på tillväxtfrämjande åtgärder för att snabbt få fart på Sverige igen. Vi har klarat det förr och kommer med rätt politik att kunna göra det igen, säger Daunfeldt.
Konjunktur - Sveriges ekonomiska läge