Sverige har även efter värnskattens avskaffande den näst högsta skattesatsen på arbetsinkomster vid högre inkomster inom OECD. Genom att minska uttaget av statlig skatt på arbetsinkomster skapas positiva effekter på antalet arbetade timmar i ekonomin, arbetsprestationer (ansträngning), utbildningsval samt viljan till riskfyllt företagande. Detta lägger i sin tur grund för framtida tillväxt, skatteintäkter och ökad produktivitet. Svenskt Näringsliv har tidigare föreslagit att den statliga inkomstskatten sänks till tio procent, samt att skiktgränsen justeras upp väsentligt. Som ett steg i en strävan mot internationellt konkurrenskraftiga marginalskatter bör två åtgärder genomföras inom ramen för BP 2021. Dels sänka den statliga inkomstskatten med fem procentenheter, dels höja skiktgränsen till motsvarande 50 000 kr i månaden. Om bara ett av alternativen ska väljas bör prioritet ges till en sänkt marginalskatt, då det relativt sett är ett mer effektivt sätt att skapa fler arbetade timmar, ökade arbetsprestationer och påverka utbildningsval och drivkraften till företagande. En höjning av skiktgränsen utan en sänkt skattesats innebär att de som har inkomster över skiktgränsen inte får en lägre marginell skatt, och därför inte incitament att öka arbetsutbud eller ansträngning. Effektivitet i åtgärden talar därmed för att prioritera en sänkt skattesats.