Tillväxten tillbaka i svensk ekonomi
Efter en period av hög inflation och höga räntor ses nu en gradvis stabilisering i ekonomin. För 2024 väntas en tillväxt på 1,3 procent som sedan växer till 2,2 procent 2025. Inflationen är redan i närheten av tvåprocentsmålet och Riksbanken har börjat sänka styrräntan. Därmed finns möjligheter för regeringen att genomföra strukturreformer i nästkommande budget utan att äventyra prisökningstakten i svensk ekonomi.
– Kampen mot inflationen är nu i allt väsentligt vunnen. Regeringens nästa budget kan vara mer offensiv och det behöver den också vara för att vi ska kunna lösa våra stora utmaningar, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Antalet nyanmälda lediga platser vid Arbetsförmedlingen har minskat under en längre tid, samtidigt som det är ett stort antal anställda som berörs av varsel. Dessutom ligger konkurserna fortfarande på förhöjda nivåer. I det första kvartalet i år uppgick arbetslösheten till 8,3 procent, vilket motsvarar drygt 475 000 personer. Sverige har därmed den tredje högsta arbetslösheten i EU, efter Spanien och Grekland.
– Arbetslösheten kommer att öka ytterligare något innan vi mot slutet av året ser en vändning. Återhämtningen försvåras av en ökad matchningsproblematik. Svårigheterna att hitta personal med rätt kompetens är just nu det främsta tillväxthindret för svenska företag, säger Daunfeldt.
Den senaste konjunkturrapporten från Svenskt Näringsliv innehåller ett antal mindre fördjupningar om tillväxtskillnaderna mellan USA och EU (inte så stora som ofta beskrivs), om kostnadsmässig konkurrenskraft (omvärldens höga löneökningar är på väg att dämpas) och om BNP-effekter av en generell arbetstidsförkortning (mycket stor effekt på vårt välstånd). Ett enkelt räkneexempel visar också på vikten av tillväxt för att den gemensamma kakan ska kunna växa över tid.
– Vikten av hög tillväxt kan liknas vid en ränta-på-ränta-effekt på samma sätt som ett pensionssparande. Ju tidigare vi kommer tillbaka till tillväxt och ju högre tillväxtnivå vi når, desto större blir den långsiktiga effekten på vårt välstånd och vår förmåga att tackla framtidens stora utmaningar, säger Daunfeldt.
