Allt fler dalaföretag drabbas av brottslighet. Trots detta tillåts de sällan att vara varken en del av analysen eller lösningen. Nu finns det tillfälle att ändra på detta. Ett par lovvärda initiativ tillsammans med Länsstyrelsen och Polisen pågår för att utveckla denna samverkan.
I juni presenterade regeringens särskilda utredare Ann-Sofie Hermansson ett förslag till en ny lag för brottsförebyggande arbete i landets kommuner. I korthet innebär det att kommunerna från och med januari 2023 får ett lagstadgat ansvar för att kartlägga brottslighet, ta fram åtgärdsförslag och samordna lokala brottsförebyggande samarbeten. När detta arbete väl kommer igång är det viktigt att kommunerna inte glömmer näringslivet. Företagen är ofta brottsoffer – men kan också vara en viktig del av lösningen.
När länets kommuner får prioritera de viktigaste åtgärderna för att förbättra företagsklimatet hamnar ökad trygghet och minskad brottslighet på topp 3 i många kommuner. I Svenskt Näringslivs undersökning om det lokala företagsklimatet, hamnar otrygghetsfrågan på första plats i Borlänge, Avesta och Hedemora. Ett av fyra företag i länet uppger att brott och otrygghet påverkar dem och deras verksamhet på ett negativt sätt.
Företagen är ofta brottsoffer, vilket resulterar i stora omkostnader. Exempelvis kan nämnas bedrägerier, stölder från byggarbetsplatser och utpressning mot restauranger. Enbart för handelns del överstiger företagens kostnader för brottsligheten statens hela polisbudget.
Utvecklingen är alarmerande och behöver bekämpas. En viktig åtgärd som företagare är att anmäla samtliga brott, oavsett egen upplevd allvarsgrad av brottet. Det är först när brotten anmäls som Polisen och kommunen får en heltäckande bild av problemet och kan prioritera sina resurser på rätt sätt. Därefter är det Polisens uppgift att utreda och förebygga brotten och kommunens att ta sitt ansvar för det brottsförebyggande arbetet tillsammans med företagen och inte minst fastighetsägarna.
Den lågprioriterade mängdbrottslighet som drabbar många företag uppmärksammas inte på samma sätt som grövre brottslighet, trots att den är väldigt utbredd och kostar företagen i Dalarna enorma belopp. Det är inte bara en ekonomisk kostnad, utan det bidrar också till en oro och otrygghet för personalen.
Brottsligheten är en fråga för varje kommun och för länet som helhet. Vem vill etablera en ny butik där hot och stölder hör till vardagen? Vem vill bo i en stadsdel där näringsidkare blir utpressade och tvingas slå igen sina verksamheter? Vem vill flytta till en stad eller kommun som får den stämpeln? Den negativa utvecklingen riskerar att stöta bort investeringar i vårt län.
Att kommunerna inkluderar näringslivet som en part i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet är en förutsättning för att tillsammans skapa en hållbar och attraktiv kommun, inte bara i stadskärnorna.
I näringslivet finns också väldigt mycket kunskap att ta tillvara på. Det finns goda exempel från dalakommuner som har ett samarbete med det lokala näringslivet, vilket kunnat öka tryggheten i vissa områden. Inspireras av dessa!
Brottsligheten kommer att vara en prioriterad fråga långt framöver, både för privatpersoner och företag. Därför är det hög tid att det brottsförebyggande arbetet tar fart på riktigt. Sätt gärna tydliga mätbara mål i arbetet med näringslivsstrategierna och låt det bli mer än tidsbegränsade projekt.
Brottsligheten måste bekämpas – låt näringslivet vara en del av lösningen!
Brott och otrygghet