Halland på väg mot utanförskapskris – var nionde vuxen bidragsförsörjd
I coronakrisens spår är Sverige – och Halland – med hög fart på väg in i en ny utanförskapskris. Var nionde vuxen lever på sociala ersättningar, allra värst är situationen för utlandsfödda och unga.
Utifrån data från SCB kan utanförskapet i Hallands län, mätt i helårsekvivalenter[i], idag beräknas till 22.449 personer. Det motsvarar 12 procent av alla invånare i arbetsför ålder. Andelen är dock mindre än i riket, där utanförskapet motsvarar 14 procent av befolkningen i arbetsför ålder.
Att så många personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden innebär en enorm samhällsekonomisk kostnad. Med hjälp av SCB:s simuleringsmodell FASIT har Svenskt Näringsliv beräknat betydelsen för skattebetalarna och statskassan om dessa personer istället skulle komma i arbete.
Den årliga nettovinsten för statskassan skulle uppgå till cirka 340.000 kronor per person. Den totala kostnaden för dagens utanförskap i Hallands län motsvarar därmed drygt 8 miljarder kronor per år. För hela Sverige uppgår kostnaden till drygt 270 miljarder per år, vilket motsvarar hälften av sjukvårdens kostnader.
En 20-procentig minskning av utanförskapet i Hallands län skulle t ex sänka de offentliga utgifterna med 1,5 miljarder kronor per år.
Även en mindre minskning av utanförskapet skulle ha mycket stor betydelse. En 20-procentig minskning av utanförskapet i Hallands län skulle t ex sänka de offentliga utgifterna med 1,5 miljarder kronor per år. Men utvecklingen går istället åt fel håll.
Enligt Arbetsförmedlingen steg antalet personer i Hallands län som varit arbetslösa 6–12 månader med 67 procent under 2020 (vilket kan jämföras med 57 procent i riket). Även gruppen som varit arbetslös längre än 12 månader har växt, och uppgår idag till 4.396 personer i länet, många av dem utlandsfödda.
Sverige har under lång tid haft ett större arbetslöshetsgap mellan inrikes och utrikes födda än de flesta länder. På senare år har gapet ökat ytterligare. I december 2020 var arbetslöshetsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige hela 16 procentenheter. I Hallands län är gapet lika stort.
En annan grupp som tappat mark på ett oroväckande sätt är ungdomar, där många nu varit arbetslösa länge. Det senaste året ökade antalet unga i länet som varit arbetslösa i 6–12 månader med 78 procent (68 procent i riket). Antalet unga i länet som varit arbetslösa i mer än 12 månader ökade med 12 procent.
Det är väl dokumenterat att långa perioder av arbetslöshet i början av arbetslivet kan ha en mycket negativ påverkan på karriär- och löneutveckling längre fram. De ungdomar som varit arbetslösa under hela eller stora delar av pandemin får en väldigt dålig start på sitt vuxenliv och riskerar att fastna i utanförskap och sociala problem senare.
UtanförskapArbetsmarknadspolitikDU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
