Tillväxten saktar in, toppen är nådd i Halland

Inbromsningen drivs dels av en avmattning i den internationella konjunkturen, dels av inhemska faktorer som exempelvis den förestående inbromsningen i bostadsbyggandet. Dock rör det sig inte om något dramatiskt fall i tillväxttakter, utan sett till ett nationellt perspektiv kommer Sverige befinna sig i högkonjunktur också under 2019, om än i mildare form än idag. BNP-tillväxten bedöms sjunka från 2,4 procent i år till 1,8 respektive 1,7 procent under de kommande två åren.

– Redan innan denna inbromsning av tillväxten har BNP per capita utvecklats svagt. Sverige har tappat och kommer förmodligen fortsätta att tappa platser i OECD:s välståndsliga samt andra välståndsindex. En del av förklaringarna till tappen ligger förmodligen i en mycket hög befolkningstillväxt, främst i form av flyktinginvandring på senare år, ett långvarigt lågt reformtempo som inte förmått öka ekonomins potential i önskvärd takt samt att konkurrensen från många av omvärldens länder har hårdnat, säger Torbjörn Halldin, prognoschef på Svenskt Näringsliv.

De politiska och ekonomiska riskerna bedöms i nuläget vara mycket stora. Osäkerheten kring hur den globala handeln kommer att påverkas av tullar och tariffer är stor.

– Dessutom påverkar osäkerheten om vilket brexitavtal som kommer att tecknas samt de ekonomiska konsekvenserna detta kommer att få för EU, Storbritannien och i förlängningen Sverige, fortsätter Torbjörn Halldin.

Tillväxten och framtidstron skiljer sig åt mellan Sveriges regioner. De halländska företagen följer rikssnittet, och där utfall och förväntan visar att tillväxttakten mattas av. Redan nu visar även företagarpanelen att omställningsarbete pågår redan nu, då de flesta branscherna – oavsett storlek – har lägre antalet anställda i sina verksamheter än för sex månader sedan.

– Framåt ser det inte annorlunda ut än vad det gjorde för ett halvårsedan. Cirka en tredjedel av företagen tror sig ha fler anställda om sex månader framöver, med 11 procent tror sig ha färre anställda, konstaterar Charlotte Schéle.

Trots högkonjunktur har den politiska reformtakten varit låg de senaste åren. Underliggande strukturella problem och utmaningar behöver lösas och riskerar att bli än tydligare när konjunkturen vänder.

— Jag har sagt det tidigare, att vi får inte glömma bort behoven av viktiga reformer innan en rejält vikande konjunktur. Arbetsmarknaden har länge haft problem med bristande flexibilitet – det har även tydliggjorts i brinnande högkonjunktur när det inte finns någon rörlighet. Så nu är det hög tid att politiken kommer till insikt och börjar genomföra reformer som underlättar för våra företag – både på kommunal, regional och nationell nivå, avslutar Charlotte Schéle.

Undersökningen genomfördes under perioden 2 november – 20 november. Antal svarande 123 (38,8 procent svarsfrekvens).