För jämtar är dåliga vägar inget nytt fenomen. Men potthål och dåligt underhållna vägar är inte bara irriterande och något som orsakar dyra reparationskostnader – det är också ett tillväxthinder för länets företag.
I Jämtland finns det 404 mil statlig väg. Utöver detta finns också det kommunala vägnätet liksom enskilda vägar.
Transportföretagen har en sajt som heter Våra vägar, där var och en själv kan gå in och titta hur det statliga vägnätet mår. Och i Jämtland mår vägarna inte så bra. 20 procent anses vara i mycket dåligt tillstånd och 13 procent i dåligt tillstånd. Det är alltså en tredjedel av de statliga vägarna som inte är i bra skick.
Vägar med potthål, sprickor och dålig vattenavrinning kan i bästa fall bara vara irriterande. I många fall kan det också vara rent trafikfarligt. Dåliga vägar är dock också någonting som påverkar företagens möjlighet att verka och växa.
I vår rapport Företagens regionala utveckling uppger 88 procent av företagen i Jämtlands län att de vill växa. Att en sådan stor del av företagen inte bara är nöjda med vad de åstadkommit hittills, utan också vill växa, är något att vara tacksam över. Tillväxt skapar fler jobb och ökade skatteintäkter.
Det finns dock hinder för tillväxt. 28 procent av företagen i Jämtland uppger att just bristande infrastruktur påverkar deras tillväxtmöjligheter negativt. Det är betydligt högre än riksgenomsnittet. Även i vår undersökning om lokalt företagsklimat sätter företagen betyget 2,5 på infrastrukturen. Betyget godtagbart är 3,0.
I princip alla företag är på något sätt beroende av ett fungerande vägnät och därför påverkar bristerna i infrastrukturen också deras tillväxtmöjligheter. Dåliga vägar leder till sämre kommunikationer, dyrare transporter och ökat slitage på fordon. Sådant påverkar viljan och förmågan att investera och växa.
I ett län med långa avstånd som Jämtland är en pålitlig infrastruktur helt avgörande. Om företag ska kunna växa och vilja etablera sig här är det nödvändigt att vägunderhållet blir bättre.
Att regeringen har signalerat att den i högre utsträckning än tidigare vill börja amortera på underhållsskulden – som för närvarande uppgår till 127 miljarder kronor för väg och järnväg – är därför välkommet.
Precis som med tandvård blir det inte billigare att skjuta underhållet på framtiden.