Utmaningsrätten borde vara en självklarhet

Kommunernas ekonomi är hårt ansträngd. Sveriges kommuner och regioner (SKR) beräknar att kommunsektorn 2024 kommer att gå mot det ekonomiskt svagaste resultatet under 2000-talet. Även om inflations- och ränteläget gör att trycket på kommunernas ekonomi lättar något har kommunerna stora ekonomiska utmaningar framåt i form av exempelvis infrastrukturinvesteringar, vatten- och avlopp (VA) och inte minst de demografiska förändringarna med minskande barnkullar som kommer att öka försörjningsbördan på sikt.

Ett sätt för att hjälpa ekonomin i balans är att hitta mer kostnadseffektiva lösningar. Här kan utmaningsrätten vara ett verktyg. Utmaningsrätten innebär att kommunen bjuder in alternativa aktörer att utmana kommunens verksamheter ur ett kvalitets- och kostnadsperspektiv. Om utmanaren kan visa att den kan bedriva verksamheten med samma kvalitet men till en lägre kostnad eller ökad kvalitet, så har kommunen möjlighet att upphandla verksamheten och utmanaren kan då lämna anbud. Det är upp till kommunen att avgöra huruvida utmaningen är välgrundad.

I Jämtland har Bräcke, Ragunda och Härjedalen infört utmaningsrätten. Det är rätt väg att gå. Utmaningsrätten bidrar till att kommunerna måste hålla koll på sina verksamheter, så att de verkligen är kostnadseffektiva och har en god kvalitet. Att privata aktörer har möjlighet att utmana kommunen sporrar konkurrensen och kan på ett effektivt sätt belysa var kommunen har förbättringspotential, men också i förlängningen vara en positiv lösning om utmaningen antas och tjänsten upphandlas.

I det läge Sveriges och Jämtlands kommuner befinner sig i är det svårt att förstå varför fler inte inför utmaningsrätten. Kommunerna har helt enkelt inte råd att vara bekväma, utan måste vända på varenda sten för att se hur de kan få mer verkstad för skattekronorna. Om kommunen inte hinner granska sin egen verksamhet tillräckligt väl är det vackra med utmaningsrätten att de privata aktörerna får göra jobbet och visa var effektiviseringar kan uppnås – och kommunerna får besluta om de vill gå vidare. På så sätt kan näringslivet bidra ytterligare till kommunernas välmående.

Ola Toftegaard,
Regionchef Svenskt Näringsliv Jämtland