Yrkesförberande gymnasieprogram för den som vill hålla alla dörrar öppna

Varje år presenterar Ekonomifakta sin Gymnasiepejl. I den kan vi se att tre år efter avslutad utbildning var 100 procent av eleverna från Härjedalen som gått Industritekniska programmet i Jämtland etablerade på arbetsmarknaden. För Östersund och Ragunda var siffran 73 procent.

Är det något vi kan slå fast när vi ser över hela landet är det att yrkesförberedande gymnasieutbildningar i väldigt hög utsträckning leder till jobb. De elever som tar studenten sitter på en utbildning som är väldigt efterfrågad från näringslivet i Jämtland och riket i stort.

I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät ställer vi en rad frågor till företag som försöker rekrytera. De jämtländska företagen uppger att den mest eftersökta utbildningsnivån är yrkesprogram från gymnasieskola. Och hela 89 procent av de svarande företagen säger att det har varit svårt att rekrytera medarbetare med just den bakgrunden.

Detta är en ekvation som inte går ihop.  

Undersökningar visar att föräldrar ofta uppmuntrar sina tonåringar att välja ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Det kan handla om valmöjligheter, men också om status. Tyvärr finns en förlegad bild av de möjligheter yrkesprogrammen ger. Förhoppningsvis vågar fler föräldrar omvärdera yrkesprogrammen, när de nu ger en grundläggande behörighet till högskolestudier. Men kanske skulle fler föräldrar också behöva tänka tanken att deras barn skulle kunna få en högre livskvalitet, om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som en yrkesutbildning ger.

Ännu är inte omvalsperioden slut och skolan Jämtlands Gymnasium i Bispgården kämpar hårt med att få fler elever att välja deras utbildning inför hösten. För den elev som helgardera sig inför framtiden med en eftertraktad yrkesutbildning samt en grund för högskole- eller universitetsstudier borde en yrkesförberande gymnasieutbildning vara ett självklart val.

Ola Toftegaard, regionchef Svenskt Näringsliv Jämtland