Fortsatt upprörda känslor till entreprenörsskatten

- De små och medelstora företag som har lyckats skrapa ihop ett upparbetat kapital har i regel investerat detta i sina företag, i maskiner, fastigheter och personal m.m. och det är dessa investeringar som skapar jobb och skatteintäkter, det är långsiktigt tänk. Många försöker spara lite utrymme för att någon gång i framtiden kunna ta ut utdelning efter många års arbete, risktagande och ansvar. Med det nya förslaget till entreprenörsskatt är risken stor att många som kan och har möjlighet, tar ut så mycket det går att ta ut nu istället. De väljer då också bort att investera i sina företag vilket minskar möjligheten till tillväxt och nya jobb.

Utredningen räknar med att förslaget ska ge ökade skatteintäkter med 4,9 miljarder men det tror inte Michael Jonsson på.

- Om förslaget går igenom innebär en 25-procentig höjning av skatten att många inte ens har någon möjlighet att ta någon utdelning. Dessutom tvingas man höja sin lön rejält för att ens få möjligheten, vilket många inte kan eller får svårt att motivera för sina anställda. Det innebär att det inte kommer att bli några extra fem miljarder i skatteintäkter till staten som regering tror och hoppas på.

Kravet på att företagare måste ta ut högre lön för att kunna ta ut utdelning upprör många och upplevs som verklighetsfrämmande. Utredningens förslag innebär att det kan krävas att delägare tar ut upp till 75 000 i månadslön. En lönenivå som är främmande i de flesta branscher och regioner. En som upprörs över de nya lönekraven är Anna Dimitrievska, Hotell Nissastigen i Gislaved.

- Jag chockeras över hur lite verklighetsförankring det finns i förslaget till ny entreprenörsskatt. Det baseras helt enkelt inte på vår verkligheten. Exempelvis är kravet på minimilön för delägare är helt orimligt: Jag vet ingen normal företagare som har råd att ta ut sådana höga löner som nu föreslås som krav.

Förslaget till ny entreprenörsskatt har varit ute på remiss och det har kommit in 113 svar, varav närmare hälften är företag och företagare som direkt påverkas av de föreslagna förändringarna. Av remissvaren är hela 77 genomgående kritiska mot förslagen i betänkandet. Vissa av förslagen, som skärpta löneuttagskrav och reducerad förenklingsregel, väcker mer upprördhet än andra. Endast två svar, LO och Skatteverket, kan beskrivas som genomgående positiva till förslagen som helhet.