Vad gör ni när välfärdsutförare stänger ner?

Regeringen vill införa en vinstbegräsning som bygger på den utredning som tidigare har presenterats av Ilmar Reepalu, men med ett antal förändringar. Sjukvården undantas helt, liksom den ideella sektorn. Det säger något om förslaget att även icke-vinstdrivande företag skulle drabbas så hårt att de måste undantas.

En annan ändring är att vinsttaket inte kan bli lägre än 45 500 kronor. Den förändringen är mest kosmetisk. 45 500 kronor räcker inte långt för den som behöver göra investeringar eller bygga upp en buffert. Enligt en analys som revisionsföretaget PWC har gjort finns 9 av 10 anställda, elever och omsorgstagare i företag som kommer få svårt att överleva om förslaget går igenom.

Enligt regeringens egen beräkning skulle branschen som helhet få ha en rörelsemarginal på 0,3 %. Det innebär att på varje hundralapp som omsätts får högst 30 öre användas för att betala amorteringar och räntor på eventuella lån, göra egna investeringar, bygga upp buffert för framtida behov och ersätta ägarna för deras satsade kapital och den risk de tar.

Man kan jämföra det med sin vardagsekonomi. 0,3 procent vinstmarginal skulle innebära att en person som får ut 20 000 efter skatt måste göra av med 19940 kronor på hyra, mat, kläder och andra löpande utgifter. 60 kr/månad blir över för att betala räntor och amorteringar, att spara för framtiden och kanske unna sig något extra. Vad händer om man ställs inför en oförutsedd utgift en månad?

För företagen kommer det skapa stora begränsningar. Om man vill bygga ut skolan för att det är lång kö så går inte det att bygga upp en egen buffert för att klara detta – några lån lär man inte heller få. Om influensan går ovanligt hårt så att fler vikarier än vanligt måste tas in till förskolan så finns inga pengar för att hantera detta. Det är framför allt barnen och de äldre som hamnar i kläm.

Det här tycker regeringen är ett välavvägt och balanserat förslag samtidigt som man säger sig vilja värna mångfalden. Det går inte ihop utan visar bara på en stor cynism.

I Jönköpings län går 4 390 barn och ungdomar i privata förskolor och skolor och 956 personer har valt privata utförare inom omsorgen*. Deras verksamheter står nu i skottlinjen. Regeringen vill göra det omöjligt att driva dessa välfungerande och omtyckta verksamheter vidare – trots att medborgarna och medarbetarna själva har valt dem. Fortfarande saknas svar på frågorna om vad våra kommun- och landstingspolitiker tänker göra om förslaget går igenom.

Göm er inte bakom uttalanden om att ”förslaget ändå inte kommer att gå igenom”. Det är dags att ta politiken seriöst så min fråga till våra kommun- och regionpolitiker i länet är: hur ställer ni er till regeringens förslag och vad gör ni om det går igenom?

*särskilt boende, hemtjänst, assistans