I Kalmar län är 11,7 procent av befolkningen företagsamma. Denna siffra måste bli högre, framför allt bland kvinnor där andelen bara är 6,6 procent. Detta kräver bättre förutsättningar att driva företag i de kvinnodominerade branscherna.
I dag presenterar Svenskt Näringsliv sin årliga mätning av företagsamheten i Sverige och Kalmar län. I mätningen undersöker Svenskt Näringsliv varje år om antalet företagsamma personer – det vill säga de som ansvarar för ett företags utveckling – ökar eller minskar, och i så fall i vilken takt förändringen sker. En företagsam människa definieras som en person som antingen har en F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är vd/ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag.
Kalmar län behöver fler företagare. I dag har länet 11,7 procent företagsamma människor. Störst tillväxtpotential finns bland kvinnor där bara 6,6 procent är företagsamma. Ska fler kvinnor kunna ta steget ut och bli företagare måste dock flera branscher öppnas upp för företagande, menar Robert Thorburn, projektledare på Svenskt Näringsliv.
– Generellt ser vi att man ofta startar företag inom den verksamhet där man redan är verksam. Vill man stimulera kvinnors företagande så bör man därför titta särskilt på kvinnodominerade branscher för att se hur man kan underlätta företagandet där.
Vilka politiska signaler som sänds ut är avgörande för om fler ska våga ta risker och satsa på företagande. Debatten om vinster i välfärden har påverkat kvinnors företagande negativt, menar Robert Thorburn.
– Många kvinnor jobbar inom välfärden och vi såg hur företagandet gick upp under ett antal år. När sedan debatten om möjligheten att göra vinst blev hårdare så minskade också företagandet. Politiska signaler som visar att man tror på kvinnors företagande, att de behövs och är välkomna, är oerhört viktiga – inte bara för entreprenörerna utan också för till exempel banker och andra som finns runt entreprenörerna. De måste känna en trygghet i att våga satsa kapital, tid och energi på en företagare. Då är det viktigt att det finns förutsättningar för att lyckas med företagandet.
De reformer som gjorts för att öka företagandet inom tjänstesektorn har skapat möjligheter för många kvinnliga entreprenörer, men osäkra spelregler skapar fortfarande otrygghet.
– LOV och RUT har exempelvis varit viktiga reformer som har öppnat upp arbetsmarknaden och möjligheterna till företagande. Valfrihetssystem ger ofta mer långsiktiga förutsättningar för företagandet jämfört med till exempel upphandlingar. Även här gäller det att ge stabila och långsiktiga spelregler. När reglerna hela tiden ändras fram och tillbaka slår man sönder möjligheterna att bygga upp hållbara företag.
Ulrica Bennesved, regionchef för Svenskt Näringsliv i Kalmar län, instämmer att det finns mycket att göra för att öka antalet företagsamma kvinnor.
– Mer LOV är ett sätt, det öppna upp marknader där kvinnor representerade i högre grad, dessutom är konkurrensutsättning ett sätt att skapa effektivare ekonomi. Att sänka skatten för att anställa är ett annat sätt att stimulera personalintensiva företag i tjänstesektorn.
Framförallt tror jag att företagare, såväl kvinnor som män, efterfrågar tydliga långsiktiga spelregler. De flesta företagare tar stora personliga ekonomiska risker när de startar företag, då måste spelreglerna vara långsiktiga.
FöretagsamhetKvinnlig företagsamhet