Riksdagskandidater om näringslivets viktigaste frågor

Kommer du att verka för att lyfta näringslivets villkor på den politiska agendan? Hur i så fall?
– En förutsättning för den välfärd vi har i Sverige är att vi har konkurrenskraftiga villkor för vårt näringsliv som då kan ges förutsättningar att generera intäkter till den. Utvecklingen är däremot väldigt bekymmersam där vi under de senaste åren har kunnat se ett regelkrångel som tilltar och som nu kostar mer än någonsin, alldeles för långa tillståndsprocesser, höga energikostnader och en trygghet som urholkas alltmer. Denna utveckling måste vändas där politiken jobbar med näringslivet, istället för mot den. 

Energiförsörjningen och rusande priser på bränsle hotar jobben och tillväxten. Hur vill du underlätta för företagen och lösa problemen på lång och kort sikt?

– Sverige kan inte ha högre skatter på energi jämfört med de länder som vi främst konkurrerar mot och som urholkar vår konkurrenskraft. Vi vill att skatterna på bränsle sänks permanent och att reduktionsplikten läggs på lägsta möjliga nivå. Inför den kommande vintern behövs även lättnader för elpriserna såväl hushållen som för företagen. På längre sikt behövs mer planerbar kraftproduktion, huvudsakligen kärnkraft, i södra Sverige. Detta då en stor anledning till de höga priserna där är att hälften av kärnkraftsreaktorer lagts ned.

Många företag saknar idag arbetskraft med rätt utbildning. Vilka åtgärder ser du måste till för att lösa problemet? 
– Det är helt avgörande för svenskt näringsliv att få tag på rätt kompetens om vi ska kunna vara konkurrenskraftiga även i framtiden. Grunden för en bra utbildningspolitik är detta upprätthålls främst genom att arbetskraft i Sverige utbildas och att den matchas med det behov som finns på svensk arbetsmarknad. Det kräver även att det offentliga styr resurser och utbildningsplatser till det som efterfrågas på arbetsmarknaden. Men det kommer förutom detta alltid finnas ett behov av att rekrytera viss högkompetent arbetskraft från andra länder. För kompetenser som inte står att finna på den svenska arbetsmarknaden är det därför viktigt att människor på ett strukturerat sätt ska kunna fylla luckorna på den svenska arbetsmarknaden. 

Brottslighet och otrygghet kostar företagen miljardbelopp årligen och leder även till mänsklig lidande på det individuella planet. Vilka åtgärder ser du som viktigast för att skapa ett tryggt samhälle även för näringslivet? 

– En grundläggande förutsättning för företagande är trygghet, och den är inte längre en självklarhet i Sverige. Gängbrottslighet, skjutningar och sprängningar har blivit det nya normala. Det är fråga om en växande otrygghet som steg för steg bryter ned Sverige. Samtidigt finns andra typer av brottslighet som går under radarn, men som skapar problem, exempelvis fakturabedrägerier och bolagsmålvakter. All brottslighet som drabbar landets företagare måste bekämpas och ett stärkt rättsväsende är en grundsten för ett tryggare samhälle. Ett exempel på satsningar vi föreslår är att Polismyndigheten ska tillföras resurser för att införa en riktad lönesatsning och en betald polisutbildning samt för fler ordningsvakter. Antalet anstalts- och häktesplatser ska byggas ut. Åklagarmyndigheten och Sveriges domstolar ska tillföras ytterligare resurser.