Valrörelsen är i full gång och vi får höra många förslag till hur olika samhällsproblem ska lösas. En del lösningar som föreslås kräver resurser i form av skattepengar och det är ju i växande företag som jobben och resurserna skapas. Att företagandets villkor finns högt upp på agendan ligger därför i allas intresse. Därför ställde vi fyra frågor till samtliga riksdagskandidater för de åtta riksdagspartierna i vårt län om hur de vill förbättra näringslivets förutsättningar i Kalmar län. Här är svaren från Liberalernas Lotta Wahlmino.
Kommer du att verka för att lyfta näringslivets villkor på den politiska agendan? Hur i så fall?
Som liberal tror jag att människors frihet gynnas av ett gott företagsklimat. Det är genom företagens möjlighet att växa som jobb skapas. Fler jobb i växande företag betyder nya livschanser för individer, minskat utanförskap och ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar den gemensamma välfärden. Något vi behöver i Kalmar län.
Energiförsörjningen och rusande priser på bränsle hotar jobben och tillväxten. Hur vill du underlätta för företagen och lösa problemen på lång och kort sikt?
Svenska elkunder har i decennier kunnat lita på att elen fungerar. Kostnaden har också gått att förutse. Så är det inte idag. Kapaciteten att producera el när den behövs är särskilt i söder för liten. Priset blir nu istället så högt att människor och företag tvingas avstå från att använda el. Det är ett allvarligt politiskt misslyckande. Människor och företag ska ha tillgång till el när och där de behöver den.
Många företag saknar idag arbetskraft med rätt utbildning. Vilka åtgärder ser du måste till för att lösa problemet?
Sverige ska vara en framstående kunskapsnation, där högre utbildning, forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet. Det bidrar till samhällsutveckling och konkurrenskraft. Den högre utbildningen genererar både kunskap och bildning med ett egenvärde i sig, samtidigt som den förbereder studenter inför nya utmaningar i arbetslivet.
Sverige saknar även utbildade hantverkare, bland annat elektriker, golvläggare och snickare. Genom att flytta ut utbildningen till företagen kan vi stärka kopplingen till arbetsmarknaden och locka fler framtida hantverksmästare. För att öka kompetensen i Sverige och se till att fler kommer ut på arbetsmarknaden vill vi liberaler fortsätta att bygga ut den framgångsrika Yrkeshögskolan med fler platser. Yrkesutbildningar spelar en viktig roll inte minst för att nyanlända ska komma i arbete.
Det är onödigt att verkstäder, frisersalonger och restauranger byggs upp i undervisningssyfte i skolans regi när eleverna istället kan öva ute på företagen. Flera länder som har ett väl utbyggt lärlingssystem har en låg ungdomsarbetslöshet.
Brottslighet och otrygghet kostar företagen miljardbelopp årligen och leder även till mänsklig lidande på det individuella planet. Vilka åtgärder ser du som viktigast för att skapa ett tryggt samhälle även för näringslivet?
Brottsligheten drabbar både de små näringsidkarna och de stora exportföretagen. I en undersökning gjord av Svensk Näringsliv uppgav mer än hälften medlemsföretagen att de hade utsatts för brott det senaste året. Detta är helt oacceptabelt och måste bekämpas med alla medel. Nationellt har vi liberaler tagit fram det ambitiösa programmet ”Förortslyftet”, med hundratals åtgärder för att samhället ska ta tillbaka kontrollen och tryggheten i utsatta områden.
För att komma till rätta med kriminaliteten och det ökade gängvåldet behövs nu både resoluta polisinsatser och ett ökat förebyggande arbete. Parallellt med ökad närvaro av poliser och ordningsvakter vill vi liberaler satsa ytterligare på olika förebyggande och samverkande åtgärder - där såväl skola, socialtjänst och föräldrar har viktiga roller. Skolan lägger grunden för att unga människor inte ska dras in i kriminella miljöer - godkända betyg och en bra skolgång ger framtidstro och är alltid det bästa vaccinet mot ett liv i kriminalitet. Det finns dock ingen magisk silverkula för att vända utvecklingen. Det som krävs är ett långsiktigt ihärdigt reformarbete kring lag och ordning, demokrati och jämställdhet, skola, bostadspolitik och egenförsörjning.