En del uttryck och begrepp som i grunden är vettiga blir lätt outhärdliga om de används för mycket av fel avsändare. De tappar sitt innehåll och ”klyschifieringen” gör att man själv helst raderar dem ur sin vokabulär helt och hållet. Ett sådant är ”i framkant”. Jag vet inte hur många gånger jag hört att Sverige/näringslivet/utbildningar/allt möjligt ska ”ligga i framkant”. Vad betyder det ens rent konkret? Ett annat är ”krafttag”. Det ska tas krafttag hit och dit, nu och sen. Alla vill ta krafttag, men oklart hur eller varför i de flesta fall.
Det sistnämnda, dvs krafttag, plågar mig faktiskt lite att det vattnats ur. För det är ett helt ärligt nödvändigt ord. Vi behöver krafttag, vi för oss själva och att andra tar dem. Inte minst behövs det i kristider. Och idag är kriser i det närmaste en konstant. Elkris, ekonomisk nedgång, pandemi, krig. En del varar länge, andra går över lite fortare. Vissa kommer och går, såsom jag befarar det kan bli med elkrisen. Vi vet ännu inte vad vinterns elförsörjning bär med sig, men en bedömning i dagsläget är att vi förmodligen inte kommer att drabbas av pristoppar på samma sätt som under förra vintern såvida det inte inträffar någon oförutsedd händelse.
Vi ser dock fortfarande ett behov av krafttag på energiområdet så att vi får en robust elförsörjning. Tio nya kärnkraftverk, som det verkar bli, tar förstås tid att bygga – men någon gång måste det börja så det är ett steg i rätt riktning. Det pågår även ett arbete för att få långsiktiga förutsättningar för försörjningstrygghet i elsystemet, till exempel i form av ökad flexibilitet i användningen och en marknad för produktionskapacitet. Men det behövs förstås mer.
Vi behöver krafttag, vi för oss själva och att andra tar dem. Inte minst behövs det i kristider. Och idag är kriser i det närmaste en konstant.
Likaså på det ekonomiska området; där ska det bli spännande att se om några krafttag görs i budgeten. Svag krona och låg tillväxt, den destruktiva kombinationen av arbetskraftsbrist och stort utanförskap och så hög inflation på det, kräver reformer. Och det är till mångt och mycket vår regering som måste leverera dessa. Det behövs sänkningar av skatter på löner och kapital, en elförsörjning som heter duga, fokus på kompetensförsörjning – bara för att nämna några.
Även kommuner har ett stort ansvar för att se till att förbättra det lokala näringslivsklimatet. Det handlar om att förbättra allt från tillståndsgivning till regelkrångel, att stävja osund konkurrens och matcha utbildningarna med företagens behov. Där finns det lite att göra, vilket kommer att synas i den rankning av kommunernas lokala företagsklimat vi inom kort kommer att presentera.
För en starkare tillväxt och därmed ett ökat välstånd behövs ett starkt näringsliv och företagsamma människor, men för att entreprenörskapet ska kunna frodas behövs bra förutsättningar. Och för detta behövs modiga och framsynta beslutsfattare. Det duger inte att sitta och vänta, åtgärder måste göras nu. I nedgång måste man rusta för uppgång och tvärtom – det vet alla ledare, både inom politiken och inom näringslivet. Pannben, envetenhet och mod. Och ja, det är ju lätt att skriva så här som jag gör nu, men förstås svårare i praktiken. Det vet alla, det också.
En annan sak vi vet är att ett fritt och starkt näringsliv som ges möjligheter att vara kreativa tillsammans med ett livskraftigt civilt samhälle är den bästa kombinationen. Ska vi dithän, då behövs de här krafttagen. I koncentrerad och icke urvattnad form.
Ulrica Bennesved, regionchef Kronobergs och Kalmar län
Vill du läsa mer om elfrågan kan jag tipsa om följande sidor: Elfakta och Kraftsamling elförsörjning