Rekorddeppigt i Kronoberg
Efter coronapandemin var det många som förväntade sig en ekonomisk uppgång, men någon sådan kom inte. I stället fick vi först en avmattning i ekonomin, som nu har övergått i lågkonjunktur. Mycket har blivit dyrare. Bensinen, elräkningen och matkassen känns rejält i plånboken. Hushållen har dragit i handbromsen. Allt fler köper bara det nödvändiga. Och samtidigt som många minskar sin konsumtion drabbas företagen av höjda priser. Bagaren vars mjöl blivit dyrare och vars ugn kostar alltmer att värma har samtidigt färre kunder som unnar sig en bulle.
Så pessimistiska som företagen i Kronoberg är nu, det har de inte varit sedan pandemins inledning. De ser mörkt på framtiden, både vad gäller försäljningsvolym och anställningar. 28 procent av företagen i Kronoberg räknar med en lägre försäljningsvolym nästa år. Inom byggnäringen är siffran hela 38 procent och inom handel, besöksnäring och transport 37 procent. 26 procent av företagen tror dessutom att de kommer investera mindre om ett år än i dag. 19 procent tror att de kommer ha färre anställda. Även hushållen i länet är rekorddeppiga.
Samtidigt ser vi nu att ekonomin bromsar in globalt. Varken hushållen eller företagen i Kronoberg kan räkna med någon draghjälp från andra delar av världen. Vi sitter alla i samma båt, och det största orosmolnet är inflationen. Det minskade utbud som skapats av kriget i Ukraina och av coronapandemin har gett ett brett genomslag på inflationen i Sverige och världen.
Hushåll och företag kommer att få leva med en hög prisnivå en tid framöver, även om vi skulle lyckas pressa tillbaka inflationen. Det som då händer är att ökningstakten avtar, inte att vi går tillbaka till de lägre priser vi hade innan inflationen sköt fart.
Till detta kommer också elkrisen. Företagare vet inte från en dag till en annan om elpriserna kommer ligga på normala nivåer, eller om de kommer att bli 10, 20 eller 30 gånger så höga. Eller om man överhuvudtaget kommer ha el. I vinter är hotet om effektbrist överhängande och vår region pekas ut som ett av de fyra områden i Västeuropa som har störst risk för planerad frånkoppling från elnätet. Det måste lösas.
Men allt är inte nattsvart. Det finns goda förutsättningar om vi fattar smarta beslut. Svensk produktivitetsutveckling har fallit under lång tid, men det betyder inte att den behöver fortsätta falla. Vi har halkat efter många jämförbara länder, men det går att vända den utvecklingen. Strukturreformer på arbetsmarknaden och i energipolitiken kan ge en bättre produktivitetsutveckling på sikt, där vi skapar ett större värde per arbetad timme. Kloka beslut idag kan ge företagen och hushållen i Kronoberg skäl att på sikt se ljusare på framtiden.
Artikeln är publicerad i Smålandsposten den 27 december 2022.
Ulrica Bennesved, regionchef Svenskt Näringsliv Kronoberg
ElförsörjningLågkonjunkturFöretagarpanelenDU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
