Tillväxt och växande skattebas är nyckeln för reformer

Vi lever i en tid där omvärldshändelser påverkar situationen för företagen mycket. Det handlar om det geopolitiska läget, räntenivåer, energi, det politiska läget och arbetsmarknaden. Dessutom finns frågan om klimatet och den gröna omställningen med hela tiden. Det är i det perspektivet som skattefrågan ska ses, säger Svenskt Näringslivs chef för skatteavdelningen, Johan Fall, under ett seminarium i Växjö.

Många har en bild av att skattetrycket är bland de högsta i värden. Men det är faktiskt så att Sveriges skattekvot (skatteintäkter som andel av BNP) sjunkit de senaste decennierna, så i nuläget är det sju andra länder som har högre kvot än Sverige. Även om skillnaderna fortfarande är ganska små mot länderna med högre skattetryck är detta en positiv utveckling, men mer behöver göras, säger Johan Fall.

För att åstadkomma ett effektivt skattesystem behöver de mest skadliga skatterna åtgärdas först. Det finns mer att göra för att skattesystemet ska bli enklare och på så sätt kunna leda till att tillväxten ökar och med det att skattebasen också ökar. Det finns några strategiska reformområden som behöver prioriteras framöver. Dessa är:

• Kapitalskatt
• Bolagsskatt
• Skatt på arbete

Kapitalskatt.
Sverige har visserligen gjort förbättringar i regelverken men behöver mer kraftfulla incitament för entreprenörer och därtill sänka kapitalskatten generellt till nivåer som många andra länder har. För att ta tillvara den fulla potentialen för entreprenörskap och välstånd i Sverige behöver reformer göras inom ägarbeskattningen. Det är ett område som berör många mindre ägarledda företag. I nuläget finns förslag på förenklingar i regelverket kring 3:12 reglerna (entreprenörsskatten) som väntas träda i kraft 2026.

Bolagsskatt
Sverige behöver en konkurrenskraftig beskattning av företagande och regelverk som gör det lättare att bli företagare. Nu bereds ett utredningsförslag som fokuserar på uppföljning av 2019 års skatteregler för företagssektorn. Nya regler om bland annat koncernutjämning kan träda i kraft 2026.

Skatt på arbete
Sverige behöver en beskattning av arbete som stärker incitamenten för att jobba. Lägre marginalskatter och höjda brytpunkter är viktiga åtgärder för att göra Sverige mer konkurrenskraftigt i kampen om globala talanger. Ett mer utvecklat jobbskatteavdrag och sänkt arbetsgivaravgift för forskningspersonal stärker incitamenten.

Dessutom finns det behöv av att genomföra reformer kring arbetsgivaravgiften. En avgift som i praktiken är en skatt. De riktade sänkningar som tidigare funnits, till exempel för unga, hade positiv effekt.

Det finns en rad punktskatter som slopats. Till exempel plastpåseskatten och flygskatten är sådana punktskatter som slopats, men det finns fler områden där problemen kvarstår. Elektronikskatten och elskatten är områden som diskuterats utan att förändringarna kommit till. Ytterligare ett område där det finns ett stort behov av förenklingar är momsen. Momsen är administrativt betungande för företagen. Här kan du läsa mer om våra förslag på momsområdet. Många möjliga momsreformer – vad & varför

För dig som är intresserad av skattefrågor finns mer information på www.svensktnaringsliv.se/skattefragan och www.svensktnaringsliv.se/fokuspaskatterna samt vårt dagliga nyhetsbrev ”Dagens skatt i media”.