Kriget mellan Ryssland och Ukraina har fått direkta konsekvenser för företag som bedrivit verksamhet i något av länderna, men det påverkar också svenska företag i allmänhet. Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicy på Svenskt Näringsliv, berättar vad svenska företag bör tänka på.
Johan Sjöberg berättar att de farhågor som fanns initialt om hur den ryska invasionen av Ukraina skulle påverka näringslivet inte blev fullt så illa som befarat. Vid sidan om de direkta konsekvenserna för liv och egendom i Ukraina fanns det en oro för hur kriget skulle påverka transporter, råvaruförsörjningen och riskera att skapa dominoeffekter som på sikt skulle kunna få stora konsekvenser.
– Detta är en komplex situation med många aspekter att ta hänsyn till. Några sådana aspekter var hur transporter skulle påverkas i och med att majoriteten av sjömännen i Östersjön utgjordes av ryska, ukrainska eller belarusiska medborgare. Samma problem såg vi vad gällde lastbilschaufförer, där den stora gruppen ukrainska chaufförer blev inkallade av den ukrainska försvarsmakten och de polska chaufförerna ville vara nära sina familjer med tanke på kriget som utbrutit i grannlandet. Vad gäller både frågan om transporter och råvaror blev det inte fullt så allvarligt som vi trodde, eftersom marknaden lyckas hantera detta, säger han.
Den energikris med höga elpriser som drabbade Europa i synnerhet under vintern var inte i sig förorsakad av angreppet mot Ukraina, menar Johan Sjöberg. Det som kriget gjorde var att blottlägga de sårbarheter som präglat det europeiska energisystemet under många år.
– Sverige och många europeiska länder har varit naiva kring sina egna sårbarheter. Under de senaste 30 åren har inte sårbarhetsfrågan i handelsflöden, energipolitik och beroendeförhållanden beaktats i tillräcklig utsträckning. Men nu när allt ställts på ända i och med Rysslands invasion av Ukraina blir våra sårbarheter smärtsamt uppenbara. De som varnat för att Europa gör sig beroende av rysk gas har fått rätt och dessutom riskerar nästa vinter att bli ännu värre, säger han.
För åtta år sedan fattade regeringen och riksdagen beslut om att återstarta totalförsvarsplaneringen. Under de år som har gått har myndigheterna mer och mer kommit att inse företagens betydelse för det svenska totalförsvaret.
– Från början var många frågande inför vad näringslivets uppgift skulle vara i totalförsvaret, men under de år som har gått har fler och fler börjat inse att näringslivet är själva kärnan i totalförsvaret. Det är företagen som bidrar med skatteintäkter och det är företagen som ser till att producera och transportera de produkter och tjänster som behövs till totalförsvaret. Idag är det ingen som ifrågasätter det och nu pågår arbetet för att låta det få konsekvenser. Regeringen har tillsatt ett stort antal utredningar som har bäring på dessa områden och som vi från Svenskt Näringsliv är engagerade i.
Johan Sjöberg berättar att ryggradsreflexen hos regering, myndigheter och EU- komissionen är att införa ökad kontroll och reglering när osäkerheten ökar och orostider råder.
– Detta är ett jätteproblem. Ökad kontroll och reglering är en mardröm för svenska företag som redan är hårt reglerade. Det bästa regering och riksdag kan göra för totalförsvaret är att skapa ett så konkurrenskraftigt Sverige som möjligt, har vi ett välmående näringsliv så kommer vi också att kunna ha ett starkt totalförsvar. Viss ökad reglering kan behövas men måste utgöra enstaka undantag och inte regel, avslutar Johan Sjöberg.
Johan Sjöberg skickar med tre saker som svenska företag bör fundera över.