”Länsstyrelserna har blivit särintressen” 

Sven Otto Littorin har full respekt för att tillstånd måste finnas och att det tar en viss tid, men menar att det är omöjligt att förhålla sig till något när du inte vet hur lång tid det kommer ta. 

– När du lämnar in ansökan så borde det vara tydligt hur processen ska gå till och även hur lång tid den beräknas ta, säger han. 

Enligt Littorin fungerar inte länsstyrelserna längre som statens förlängda arm och ser inte till helheten när de gör sina bedömningar. 

– De har förvandlats till myndigheter med särintresse. När Länsstyrelsen i Norrbotten behandlade vår ansökan tog de, som jag ser det, inte i beaktning behovet av järnmalm. De tog heller inte hänsyn till tillväxt eller jobb. 

500 jobb 

Gruvan i Kallak beräknas skapa upp emot 500 jobbtillfällen i Jokkmokk och med etablering av bland annat ett grönt stålverk i Boden, HG2 Green Steel, menar Sven Otto Littorin att det finns många aspekter som gör att en ny järnmalmsgruva i området kan motiveras. 

– Med det nya gröna stålverket vill du inte hamna i sitsen att järn måste importeras från Kina för att det inte produceras i Sverige, säger han.  

Hoppas få klartecken 

Samtidigt upplever han att politikerna svängt i sina attityder till gruvor. 

– Den omställning som pågår i norr påverkar den politiska dagordningen och de pratar mer positivt om gruvor idag, säger han. 

När näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) uttalar sig och säger att han ”gillar gruvor” skapar det förstås ett visst hopp, och efter att tillståndsfrågan i fem år legat på regeringens bord väntas ett beslut kring Kallakgruvan komma i februari. 

– Vi börjar vara luttrade och vågar inte hoppas på för mycket, men det är klart att vi hoppas på ett positivt besked nu, säger Sven Otto Littorin. 

Påverkan på världsarv 

I somras kom Unesco med en rapport där de påpekade att en gruva i Kallak skulle påverka världsarvet i Laponia negativt. Littorin tror inte att den rapporten kommer att påverka näringsministerns beslut och menar att det intressanta är vad rapporten inte tar upp. 

– Gruvområdet ligger över tre mil utanför Laponia och det är lite drygt en promille av Laponias yta som vi talar om. Jag är övertygad att det går att skapa gruvdrift på ett sätt som både tar miljöhänsyn och hänsyn till rennäringen, säger han. 

Lång väg kvar 

Om Beowulf Mining får klartecken från regeringen är det fortfarande en lång väg kvar innan brytning av järnmalm är verklighet i Kallakgruvan. Bland annat ska miljöprövning göras. 

– En miljöprövning ska göras och det är inga konstigheter. Om miljöbalken fungerar och om den tillämpas på rätt sätt är en fråga jag får återkomma till efter att vi gått igenom den processen. Men jag vet att kritik riktats mot den, så det finns säkert anledning att se över hur den fungerar, säger Sven Otto Littorin.