”Ska vi ha dolda skatter? ” 

När en anställd öppnar sitt lönekuvert och ser hur mycket skatt som dragits till kommunen är det många som inte vet att de dessutom har betalat en statlig inkomstskatt – oavsett hur hög inkomst de har.  

Arbetsgivarens kostnad för en anställd är betydligt högre än bara lönen. Företaget måste också bland annat betala arbetsgivaravgifter. I dagsläget är arbetsgivaravgiften 31,42 procent på den anställdes bruttolön, vilken är högt över EU-genomsnittet. Höga arbetsgivaravgifter innebär att det är dyrt att anställa.  

De flesta arbetsgivaravgifter är kopplade till försäkringssystemet, men inte alla. Delposten som kallas allmän löneavgift och ligger på 11,62 procent – den största av alla delavgifter i arbetsgivaravgifterna – är ett sådant exempel och är att betrakta som en ren skatt på arbete. Den infördes 1995 och låg vid den tiden på 2,6 procent. I takt med att andra delavgifter har sänkts har den allmänna löneavgiften höjts. Den totala arbetsgivaravgiften har ungefär varit densamma, trots arbetsgivares insatser för att förbättra arbetsmiljön, minskad sjukfrånvaro och färre arbetsskador.  

Demoskop gjorde nyligen en undersökning på uppdrag av Timbro, där det visade sig att 45 procent av svenskarna inte känner till den allmänna löneavgiften – trots dess betydande del av arbetsgivaravgifterna. Timbro skriver att det utgör ett demokratiskt problem.  

Någon skulle kunna invända att okunskapen beror på att folk i allmänhet inte är tillräckligt intresserade av skattesystemet. Alldeles oavsett vad okunskapen beror på är det inte förvånande att kunskapen om skatterna inte är större när de döljs likt den allmänna löneavgiften. En ren skatt på arbete som 2022 inbringade 238 miljarder kronor till statskassan måste kunna redovisas på ett annat sätt.  

I ett land med ett av världens högsta skattetryck krävs det också att skattesystemet är transparent och begripligt. En bra början är att prata om vad det faktiskt kostar att anställa och att kalla en avgift för en avgift och en skatt för en skatt.  

Anders Hermanson, vd, Data Ductus i Luleå