Trots att arbetsmarknaden är mitt i en återhämtning efter coronakrisen så riskerar stora grupper att fastna i utanförskap. Problemet med en hög arbetslöshet och ett stort utanförskap är påtagligt. Inte minst ungdomar och utrikesfödda har svårt att komma in på arbetsmarknaden. När var sjunde i arbetsför ålder i Örebroregionen är bidragsförsörjd är det en verklig utanförskapskris.
Utifrån data från SCB är utanförskapet i Örebroregionen, mätt i helårsekvivalenter, närmare 26 000 personer. Det motsvarar 15 procent av alla invånare i arbetsför ålder. Enligt Arbetsförmedlingen steg antalet personer i regionen som varit arbetslösa 6–12 månader med 40 procent under 2020. Även gruppen som varit arbetslös längre än 12 månader har växt, och uppgår idag till nästan 6000 personer.
Det stora utanförskapet är mycket allvarligt. Att sitta fast i långvarigt bidragsberoende innebär små ekonomiska marginaler och större risk för psykisk och fysisk ohälsa. Dessutom resulterar det inte sällan i socialt utanförskap. Vidare kan långa perioder av arbetslöshet i början av arbetslivet ha en mycket negativ påverkan på karriär- och löneutveckling så väl som pensionen. Samtidigt är det skadligt för samhällsekonomin då utanförskapet är mycket kostsamt: 9 miljarder kronor årligen bara i Örebroregionen. Sverige står inför stora utmaningar med behov av ökad trygghet, effektivare välfärd och bättre infrastruktur. För att klara det behöver fler jobba, inte färre.
Det är dags att hela regionen enar sig i ambitionen att ge fler chansen till en bättre framtid genom jobb och företagande.
Ska inte utanförskapet cementeras krävs politiska krafttag. För att kunna minska utanförskapet i Örebroregionen krävs nationella reformer för att stärka drivkrafterna att anställa och arbeta, men det finns också flera saker som kan göras lokalt.
Det är dags att hela regionen enar sig i ambitionen att ge fler chansen till en bättre framtid genom jobb och företagande.
UtanförskapArbetsmarknadspolitik