En tredjedel av företagen i Östergötland uppger att de under de kommande tre åren planerar investeringar som kräver mer elkraft. Men sju av tio har lågt eller inget förtroende för att den nuvarande energipolitiken kan möta efterfrågan på el i framtiden. Företagens oro för om den extra elkraften kommer kunna levereras hämmar investeringsviljan och riskerar att försvåra klimatarbetet.
– Jag är oroad över hur elsituationen påverkar företagen i Östergötland. Investeringar som leder till nya arbetstillfällen i vår region kan inte bromsas på grund av oro för att elen inte räcker till, säger Johan Gustafsson, regionchef på Svenskt Näringsliv.
Under oktober svarade 263 företag från Östergötland på frågor om sitt framtida elbehov och sitt förtroende för nuvarande energipolitik i Svenskt Näringslivs företagarpanel.
Enligt undersökningen står 33 procent av företagen inför investeringar som kräver mer elkraft under de kommande tre åren. Av dessa ser en majoritet med oro på möjligheterna att få tillgång till den elkraft som investeringarna kräver. De uppger också att om elkraften inte kan levereras riskerar det att få omfattande negativa konsekvenser. Försämrad konkurrenskraft (68%), ett försvårat klimatarbete (42%) och stagnering av företagets produktion (39%) är de tre största orosmolnen.
– Säker tillgång till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är inte bara viktigt för företagen. Det är en förutsättning för att Sverige ska klara klimatomställningen, säger Johan Gustafsson.
Åtta procent av länets företag uppger i undersökningen att de redan idag har stött på problem kring elförsörjningen som har hämmat eller omöjliggjort investeringar. Samtidigt känner 70 procent av företagen litet eller inget förtroende för den nuvarande energipolitiken. Bara åtta procent av företagen svarar att de har förtroende för den nuvarande energipolitiken.
– Elbristen är inte bara ett framtida hot utan något som påverkar företagen här och nu. Svenskt Näringsliv räknar med att elbehovet i Sverige kommer att fördubblas och att vi 2045 kommer att förbruka 240-300 TWh. Men från politiken saknas det trovärdiga förslag på hur Sverige ska klara av att skala upp elproduktionen, säger Johan Gustafsson.
Sverige har som exportnation stora möjligheter att bidra till den globala klimatomställningen. Svensk export bidrar på flera sätt till lägre utsläpp globalt: genom att klimatsmart produktion i Sverige släpper ut mindre koldioxid än den i andra länder, genom att användning av produkter bidrar till högre energi- och resurseffektivitet, och genom digitalisering och andra systemförändringar som krävs för omställningen mot globala klimatmål.
– Redan idag trycker svenska företags export undan koldioxidutsläpp i andra länder motsvarande hälften av våra nationella utsläpp. I framtiden kan den siffran fördubblas men det kräver en energipolitik som fokuserar på konkurrenskraft, fossilfrihet och leveranssäkerhet, avslutar Johan Gustafsson.
Elförsörjning