Fullsatt när höga beslutsfattare övade för kris eller krig

Hur stärks företags beredskap för kris eller krig? Den frågan stod i centrum under en fullsatt heldagsövning med Svenskt Näringslivs Säkerhetsdelegation, SNSD, under ledning av Försvarshögskolan. Övningen hölls på residenset i Malmö hos Länsstyrelsen Skåne och utgick från näringslivsanpassade scenarion med fokus på aktuella säkerhetsutmaningar.

Deltagarna var höga beslutsfattare från företag och offentliga organisationer i Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar län. Och landshövding Anneli Hulthén hälsade dem välkomna till det anrika residenset. Talare från Svenskt Näringsliv var Johan Dalén, regionchef i Skåne och Blekinge, Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor, samt Lena Nitz. expert inom brotts- och trygghetsfrågor. Från Försvarshögskolan deltog David Lysholm, specialist på samhällsskydd och totalförsvar, och Anders Johansson, senior kurssamordnare.

Tonen för dagen sattes genom en påminnelse om statsminister Ulf Kristerssons ord på Folk och Försvars rikskonferens i början av året: ”Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred.” För företag märks detta bland annat i form av fler fall av industrispionage, sabotage och desinformation. Företagen är kort sagt i den säkerhetspolitiska frontlinjen på ett helt annat sätt än förut, och de flesta vill förstås kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet oavsett säkerhetsläget.

Så ställs nya, högre krav på företags beredskap i alltifrån det stora till det lilla. Det finns ofta skäl att tänka i så kallade glokala perspektiv: den globala utvecklingen kan vara avgörande för hur verksamheter fungerar lokalt. Därtill spelar samarbetet inom EU nu särskilt stor roll. Vår internationella konkurrenskraft är inte bara grunden för god ekonomi, utan har också nära koppling till förutsättningarna att stärka landets säkerhet.

Samtidigt är det angeläget att ta fortsatta krafttag mot brottslighet. Det nya säkerhetsläget flätar samman perspektiven inom landets yttre och inre säkerhet. Sverige är idag en arena för internationella konflikter, vilket också skärper hotbilden mot företagen. Kriminella nätverk, som ibland har förgreningar i flera länder, använder till exempel företag som alltifrån täckmantel till redskap för att tvätta pengar från brottsverksamhet. Näringslivet spelar en viktig roll för att hindra och förebygga kriminalitet. Och för att få en fullgod bild av vad säkerhetsarbete betyder måste det anläggas ett helhetsperspektiv. Att skydda företag är inte bara en fråga om ekonomi – i förlängningen är det också en investering i landets beredskap.

Säkerhetsläget har försämrats snabbt och därför är det nu bråttom att stärka våra förmågor. Vi har inte haft ett så volatilt världsläge sedan första hälften av 1900-talet och i det perspektivet är Sveriges beredskap långt ifrån vad den borde vara. Inte minst därför fyller det privata näringslivet en särskilt viktig funktion. För även om staten står för stabilitet, så är den inte så bra på att snabbt göra något på ett nytt sätt.

Deltagarna fick också en genomgång av olika begrepp och hur de definieras. Däribland totalförsvarsplikt, allmän tjänsteplikt och krigsplacering. Ett allmänt råd till företag är att försöka ta fram personalplanering för kristider som har utsikter att kunna fungera oavsett vad myndigheter beslutar. Vad krigsplacering inom tjänsteplikt innebär i praktiken framgår först när landet är i höjd beredskap. Då är det Arbetsförmedlingen som avgör vilka anställda som berörs.

Anförandena följdes av gruppövningar där deltagare i olika konstellationer diskuterade alltifrån vilka säkerhetsfrågor som är viktigast för dem till hur man bör agera vid olika säkerhetspolitiska scenarier.

Flera reflektioner från övningarna gällde de krav som ställs i kristider på företags ledarskap, kommunikation och omställningsförmåga. Det framfördes även tankar kring vikten av att samarbeta med andra aktörer som möter liknande problematik. Sådana relationer måste byggas redan i fredstid och branschorganisationer kan vara viktiga forum för samverkan.

Det är också viktigt att företagsledare känner att de har mandat att agera om de ser att de kan hjälpa till med något i samhället. Rädsla för att kanske bryta mot någon form av regelverk riskerar att leda till handlingsförlamning.

En annan fråga som berördes var vad anställda behöver för att kunna fortsätta komma till jobbet även i kristider. Vad finns till exempel för möjligheter till barnomsorg?

Vid höjd beredskap skulle samhället till stor del befinna sig på oprövad mark. Förutom en uppsjö av praktiska utmaningar träder lagstiftning i kraft som aldrig har använts förut. Staten tar givetvis hänsyn till att företagsverksamheter måste finnas kvar för att samhället ska fungera. Men det går inte att säga exakt hur villkoren för deras verksamheter kommer att se ut. Därför är det viktigt att höga beslutsfattare skaffar så god omvärldsuppfattning som möjligt och sedan försöker att bygga beredskap utifrån den.

Övningen syftade till att ge deltagarna möjlighet att stärka sina företags förmågor att hantera kris eller krig. Och förutom nya kunskaper fick de ett särskilt anpassat övningsmaterial att använda i sina respektive verksamheter. De erbjöds även möjlighet till ytterligare fördjupning i Försvarshögskolans regi.