Regelförbättring i fokus när näringsminister Baylan besöker Malmö

Som ett led i arbetet med ett konkurrenskraftigt företagsklimat för mindre företag har näringsministern under hösten genomfört fem besök för att lyssna in och diskutera utmaningar och möjligheter för företagare runt om i landet.

– Sverige behöver fler och växande företag. Det är en grundpelare för svensk tillväxt, jobbskapande och konkurrenskraft, och för detta krävs ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Jag ser fram emot att diskutera hur och vad vi kan förenkla för att svenska företag ska kunna fortsätta verka och växa, säger näringsminister Ibrahim Baylan.

– Förenklingsresan är ett mycket bra och välkommet initiativ av näringsministern. Vi från näringslivet har länge påtalat behovet av att minska företagens regelbörda, något som är helt nödvändigt om vi ska stå oss i den internationella konkurrensen och kunna skapa tillväxt. Samtidigt som hoppet är stort till Baylans initiativ är också förväntningarna från näringslivet höga. Förutom att genomföra konkreta förbättringar här och nu måste det skapas en process inom regeringskansliet som hanterar regelförbättringsarbetet över tid. Annars kommer vi att hamna i samma situation igen om några år. NNR och hela näringslivet är villiga att hjälpa till och har flera mycket konkreta förslag som ministern kommer att få i sin hand, säger Andrea Femrell, vd Näringslivets Regelnämnd NNR.

Det övergripande näringspolitiska målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättning för fler jobb i fler och växande företag. Att stärka den svenska konkurrenskraften, menar Carin Stoeckmann på Byggmästar’n i Skåne, är en nödvändighet, men hon påpekar också att det viktigaste är att konkurrensen blir sund:

– För det första så ställer de sekretessbelagda uppgifterna som Skatteverket instiftat till det ordentligt för oss i byggbranschen, vilket man måste rätta till. Det gör att det försvåras för oss att kontrollera aktörerna vi gör affärer med gällande deras skattehantering. Tanken från regeringen om att införa ändringar gällande överprövningar till upphandlingar oroar också oerhört, för det kommer att gynna osunda affärer och osunda kulturer, och många små företag kommer inte att våga ifrågasätta osunda upphandlingar. Under remissen sade avrådde flera instanser inklusive Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten detta, så lyssna på dem!

Carin Stoeckmann menar också att företagen måste få tydligare besked gällande satsningen på Agenda 2030.

– Vi företagare måste få ett tydligare besked på satsningen när det gäller Agenda 2030, framför allt klimatomställningen. Ska vi företag fokusera på det eller ska vi acceptera segdragna tillståndsprocesser som hämmar hållbarhetsarbetet? Om det sistnämnda är fallet kommer energi- och klimatomställningen inte komma någonstans, säger Carin Stoeckmann.

En fråga som också lyftes av flera företagare vad hur dåliga upphandlingar och dåligt upphandlingsmaterial i allra högsta grad påverkar företagen negativt. Det är något som Mikael Nilsson från Tjörnarps Buss och Åkeri kan intyga.

– Tyvärr finns det allt för många exempel på dåligt skötta upphandlingar. Dåligt upphandlingsmaterial ger en dålig upphandling, som i sin tur kanske leder till en lång rättsprocess. Väl där finns risken att den lokala marknaden slås ut och konkurrensen därför drastiskt försämras. Det borde införas ett upphandlingskörkort så att sådana fall kan upphöra, säger Mikael Nilsson.

Det finns ungefär tre tusen lagar och regler som en företagare ska förhålla sig till. En av dem är personalliggaren, som den 1 juli 2018 blev uppdaterad. Nu krävs inte bara att personalen som arbetar ska skriva in sig, utan även företagaren själv, samt sina anhöriga mellan 0 och 16 år. För den som missar att skriva in sig själv – eller om någon skulle skriva i med fel penna – väntar dyra böter.

– Att jag som företagare kan befinna mig under olagliga former i mitt eget företag, i min egen fastighet, om jag missar att registrera min tid som verksam i lokalen – det är en absurd känsla. Men det är en verklighet för en fåmansföretagare i restaurangbranschen. Personalliggaren kostar pengar, den missar syftet och den är enbart en närvarokontroll med hutlösa straffavgifter för slarvfel som ej är kopplade till skatteinbetalningar, säger Jeanette Boman, som driver Skivarps Gästgivaregård.

Varje år kostar administrationen kring personalliggaren 365 miljoner kronor för företagen i Sverige. Det visar en studie från Handelns Forskningsinstitut, HFI. Rapporten undersöker företagarnas uppfattningar om personalliggare samt analyserar om kravet på personalliggare är ett ändamålsenligt system för att minska svartarbete och motverka osund konkurrens. Jeanette Boman menar att lagen belastar de seriösa småföretagarna.

– Vi seriösa företagare har absolut ingenting emot att man jobbar för att få bort de oseriösa företagen, kriminalitet och den svarta marknaden, men jaga då de som fuskar och inte alla oss småföretagare. Vi som jobbar seriöst står bredvid och ser hur de oseriösa obehindrat kan fortsätta med sitt fusk både med svart handel och arbetskraft. Personliggaren ska inte vara till för att sätta dit en seriös småföretagare för ett misstag, den ska vara grund för att hitta oseriösa företagare med oegentligheter i verksamheten. Men så fungerar det inte i verkligheten, säger Jeanette Bohman.