Skånsk konjunktur – företagen vill satsa men har svårt att hitta personal

Varje kvartal mäter Svenskt Näringsliv hur de skånska företagen har utvecklats under det senaste halvåret, och vilka förväntningar de har på de kommande sex månaderna. I takt med att pandemin har klingat av har framtidsplanerna, och utvecklingen, stadigt pekat uppåt. Så även denna gång. Framförallt är det handeln och besöksnäringen som sticker ut positivt. Undersökningen slutfördes dock innan den nya omikronvarianten av coronaviruset upptäcktes, vilket åter skapar oro kring smittspridning och restriktioner.

Många skånska företag planerar för att utöka sin personal inom den närmaste tiden. De höga förväntningarna grundas på en hög efterfrågan bland kunder. Ett orosmoln är naturligtvis att de personalintensiva näringarna inom handel och besöksnäring riskerar att drabbas hårt om smittspridningen åter tar fart.

I takt med att nyrekryteringen tar fart blir också bristen på arbetskraft med rätt kompetens allt tydligare, och närmar sig nu samma nivåer som före pandemin. I vissa branscher har utmaningarna förvärrats av att personal som slutat under pandemin gått vidare till andra arbeten.

På nationell nivå är Svenskt Näringslivs bedömning att BNP är tillbaka på normalnivå igen till 2023, men att arbetslösheten ändå biter sig fast över sju procent. Allra allvarligast är att mer än 180 000 personer nu varit arbetslösa i mer än ett år, och bland dem är det många som varit i utanförskap betydligt längre än så. Totalt är mer än 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder varken studenter eller självförsörjande, varav 200 000 i Skåne. Att matcha arbetslösa med de jobb som finns kommer vara avgörande för svensk ekonomi.

Det är inte bara kompetensbristen som är ett hinder för många företag. På världsmarknaden råder många bristsituationer, på allt från halvledare och containrar till många insatsvaror. Bränsle- och elpriser är höga.

Problemen har lättat under det senaste kvartalet, men håller ändå tillbaka förväntningarna på produktion och försäljning. I många branscher väntas situationen inte normaliseras förrän en bit in på nästa år, och i värsta fall inte förrän 2023.

Åtgärder för att underlätta korta kriser, som korttidspermitteringar, är fortsatt viktiga inom vissa branscher.

Även på investeringssidan är förväntningarna mycket höga på framtiden. Ett orosmoln är att de senaste tidernas turbulens kring elpriserna, och oro kring elförsörjning, kan få företag att vänta eller avstå från vissa investeringar. Hälften av alla företag i Skåne som planerar att göra investeringar är oroade för att elen inte kommer att räcka till. Skulle de investeringarna inte bli av skulle det skada svensk konkurrenskraft allvarligt, men också göra det svårt att uppnå Sveriges klimatmål. Många av de investeringar som nu planeras handlar om att skapa mer miljövänlig och effektiv produktion.

Att återställa förtroendet för det svenska elsystemet är en av politikens viktigaste åtgärder både för att uppmuntra svenska företag att investera och för att locka till sig investeringar från utlandet.