Elräkningens budskap till politiken – det är dags att agera

Den här ryckigheten är följden av att elsystemet inte har anpassats efter våra nya behov – tvärt om har det istället försvagats betydligt. Reservkraft som är tänkt att startas vid extrema situationer, kanske någon gång vartannat år, går nu flera gånger i veckan.

Resultatet är kraftiga svängningar i priser som skapar stor osäkerhet bland dem som ska investera i ny elproduktion men också hos dem som vill investera i nya anläggningar där man använder mycket el. Detta är tydligt när man tittar på den undersökning som gjorts bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag. I vår del av landet är det 61 procent av företagen som planerar elkrävande investeringar som anger att de är oroliga för att inte få tillräckligt med el. Redan idag är det 9 procent som anger att de haft problem med att få tillräckligt med el. Detta bromsar Sveriges möjligheter att utveckla vårt välstånd och att klara klimatomställningen.

Situationen brådskar. Vi är bara i början av den mycket stora omställning vi måste göra på bara cirka 25 år. Det är en omställning där elanvändningen behöver fördubblas om vi ska klara målen att fasa ut fossila bränslen.

Detta ställer mycket höga krav på politiken. Det finns idag en bred enighet om att alla icke fossila kraftslag behövs och behöver byggas ut. Samtidigt måste vi ha en systemsyn kring elen. Det räcker inte med att det är billigt att producera en kWh el – den måste göras tillgänglig där och när den behövs också. Det innebär att man måste räkna på kostnader för elnät, lager, flexibilitet, så kallade systemtjänster och mycket mer när man planerar hur det svenska elsystemet ska utvecklas.

Vårt elsystem behöver stora investeringar som tar lång tid att förverkliga. Hindren för att bygga ny produktion måste därför undanröjas snarast. Det finns inte tid att vänta längre. Det handlar framför allt om att skapa förutsättningar för ny kärnkraft och om att lösa acceptansfrågan för ny vindkraft.

Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv en ny scenarioanalys för det svenska elsystemet. Slutsatserna är mycket tydliga och förväntningarna på politiken är höga.

• Bygg så mycket landbaserad vindkraft som möjligt. Detta är det billigaste och snabbaste produktionsslaget på kort sikt – acceptansfrågan måste lösas snarast.
• Öka kapaciteten i stamnätet – snabba på processerna för nya ledningar.
• Förstärk elsystemet med ny kärnkraft och havsbaserad vindkraft.
• Dagens utlandsförbindelser är viktiga men det är inte säkert att fler förbindelser är bra för systemet.
• All planerbar elproduktion i form av vattenkraft och kärnkraft måste bevaras och livstidsförlängas så långt det är möjligt.

Sverige har en gynnsam utgångspunkt i form av ett näst intill helt fossilfritt elsystem som länge har varit stabilt. Det har givit oss välstånd och möjligheten att utveckla tekniker som minskar klimatavtrycket inte bara i vårt eget land utan också i många andra länder. Nu måste vi fortsätta utveckla elsystemet för att skapa förutsättningar för fortsatt omställning och välstånd.