Svensk ekonomi har börjat återhämta sig efter pandemin. Men en förutsättning för att företagen i Uppsala län och resten av landet ska kunna möta en växande efterfrågan är att de kan hitta den kompetens de behöver och att de lyckas med sina rekryteringar. Tyvärr visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät att många företag har svårt att hitta och anställa rätt personer. Tre av tio rekryteringar misslyckas.
Situationen för Uppsala län är inget undantag. Närmare åtta av tio företag i länet uppger att det har svårt att rekrytera, vilket är den tredje högsta siffran i landet. Bara i Norrbotten och Jämtland är rekryteringsläget tuffare.
Redan före pandemin var bristen på rätt kompetens kännbar för många företag, men pandemin har ytterligare förvärrat läget. Och fenomenet är inte begränsat till vissa branscher. Det drabbar hela näringslivet, på ett sätt som riskerar den ekonomiska återhämtningen efter pandemin. Störst problem har företag som bygger ut infrastruktur, utvecklar stadsmiljöer och renoverar fastigheter. Installatörsföretagen är särskilt hårt drabbade – nio av tio har rekryteringsproblem, något som försvårar elektrifieringen av samhället eftersom det redan nu saknas nära 30 000 installatörer.
Det är bristen på personer med gymnasial utbildning som slår extra hårt mot dessa sektorer, även om det påverkar även andra delar av det svenska näringslivet. Om situationen inte förbättras kommer den svenska arbetsmarknaden att sakna närmare 300 000 yrkesutbildade om mindre än femton år. För företagen kan den bristen medföra kostnader på uppemot 100 miljarder kronor.
Läget är närmast paradoxalt. Samtidigt som företagen har svårt att rekrytera, finns 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder som inte försörjer sig genom eget arbete. Sverige har alltså både problem med kompetensförsörjning och med ett stort utanförskap – samtidigt.
Svenska företag vill dock anställa fler. De behöver det för att kunna växa i takt med efterfrågan på deras produkter och tjänster. Därför är det så viktigt att villkoren för att kunna anställa förbättras radikalt genom en mer attraktiv yrkesutbildning som dessutom svarar mot företagens behov av kompetens, ett aktivt matchningsarbete, sänkta trösklar för anställning och starkare drivkrafter att jobba.
Annars hotas återhämtningen och den långsiktiga tillväxten och då kommer också utanförskapet att fortsätta växa. Företagen i vårt län och resten av Sverige kan och vill göra skillnad. Det borde vara en självklarhet att de också får så goda förutsättningar att göra det som möjligt. En stark ekonomi och en stark välfärd kräver ett starkt näringsliv.
Rekryteringsenkäten