Det finns stora skillnader bland de värmländska kommunerna när det gäller hur stor andel av den kommunala verksamheten som köps in från företag, föreningar och stiftelser. Det visar en sammanställning från Svenskt Näringsliv med statistik från SCB.
Varje år görs många affärer mellan kommunerna i Värmland och näringslivet. Det handlar om både varor och tjänster. Vardagliga saker som mjölk till skolmatsalen, vem som driver äldreboendet eller vem som sköter om kommunens parker och grönytor.
SCB sammanställer varje år hur stor andel av den kommunala huvudverksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. I Värmland har andelen ökat från 4,69 procent år 2002 till 8,36 procent år 2020. Totalt har andelen ökat i 14 av länets 16 kommuner.
— I vilken utsträckning som en kommun väljer att handla av näringslivet, och hur man lyckas med inköpsprocessen, spelar stor roll för både ekonomin och den långsiktiga utvecklingen, konstaterar Anna Hedberg, regionchef för Svenskt Näringsliv i Värmland.
Trots att kommunerna i Värmland handlar mer av näringslivet än för 20 år sedan, så är skillnaderna mellan kommunerna stora. I nästintill samtliga kommuner uppgår inköpen till en mindre andel än genomsnittet i landet.
— Genom att arbeta strategiskt med inköp kan kommunerna spara pengar, utan att det faktiskt drabbar kvaliteten i verksamheterna. Tvärtom kan fler och bättre affärer med näringslivet utveckla verksamheterna, bidra till innovationer och att vi får mer värde för varje skattekrona, menar Anna Hedberg.
Resultatet visar att Årjäng, med 15,52 procent, är den värmländska kommun med högst andel kommunal verksamhet som köps in från näringslivet, föreningar och stiftelser. Årjäng är även den kommun som ökat sina inköp mest sedan 2002. Ytterligare kommuner med en relativt hög andel entreprenader är Säffle och Karlstad, där inköpen uppgår till drygt resp. knappt 11 procent.
Lägst andel inköp från företag, föreningar och stiftelser återfinns i Munkfors kommunala verksamhet, med endast 3,43 procent av den totala budgeten. Torsby och Sunne är de enda kommunerna som gått mot strömmen och minskat sina inköp sedan 2002.
— En kommun måste inte göra allt själv, men varje skattekrona behöver användas på ett mer effektivt sätt. Det finns en stor potential i att låta företag, föreningar och stiftelser vara med och bidra till kommunens verksamhet. Det skapar jobb, stärker de lokala förutsättningarna för företagande och bidrar till att vi kan använda skattebetalarnas pengar mer effektivt. Något som både kommun och näringsliv vinner på i långa loppet, avslutar Anna Hedberg
“Entreprenader” visar andelen av den kommunala huvudverksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. Källa: SCB. Läs mer på www.foretagsklimat.se